UPPGIFTER: Stort bakslag för Jimmie Åkesson – M och KD säger nej

2024 06 25

Sverigedemokraterna kommer antingen vara ett regeringsparti eller oppositionsparti efter valet 2026.

Det framhöll partiledare Jimmie Åkesson i sitt sommartal 2023.

Åkesson uteslöt att SD kommer stödja en högerregering efter valet om de själva lämnas utanför.

– Tidöavtalet är som silvertejp, det funkar jättebra tillfälligt, för att lösa ett problem, sade SD-ledaren.

Några månader senare upprepade partisekreterare Mattias Bäckström Johansson budskapet.

– Det finns inget mellanläge nu och då måste vi förbereda oss på vad som krävs i vår roll om det går vägen. Det arbetet pågår för fullt, sade han i en intervju med SvD.

Uppgifter: Säger nej

Under nuvarande mandatperiod har acceptansen för en regering där SD ingår växt inom både M och KD, enligt flera källor.

Nu uppges dock pendeln ha svängt i synen på SD:s regeringsduglighet.

Det uppger flera högt uppsatta källor inom KD och M för Expressen.

Enligt regeringskällorna finns det en stor besvikelse över hur SD hanterade Kalla faktas avslöjande om partiets anonyma konton på sociala medier.

Hård kritik riktas i synnerhet mot partiets endagsutbildning i Tidöavtalets värdegrunder. Två tjänstemän, som administrerat de anonyma kontona, deltog i utbildningen. När den var avslutad firades tjänstemännen med utspring, konfetti och Pommac, vilket lett till ytterligare frustration hos regeringen.

– Det vi sett prov på under de gångna månaderna är inte ett parti som är moget att ta plats i regeringen, säger en högt uppsatt källa inom regeringen till Expressen.

Slutet för Tidösamarbetet

Om KD och M säger nej till SD:s ultimatum om att ingå i en regering efter valet 2026 skulle det innebära slutet för Tidösamarbetet.

Det har Jimmie Åkesson själv konstaterat.

– Inför valet år 2026 kommer vi sverigedemokrater att ta upp kampen mot sossarna om att bli Sveriges största parti och efter nästa val är vi antingen ett regeringsparti eller ett oppositionsparti, sade SD-ledaren i sitt sommartal.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen