Salt-uppmaning från Livsmedelsverket – “Försök tänk efter”

2024 06 23

Livsmedelsverket uppmanar till att minska saltintaget och att ändra sina vanor.

Sedan tidigare är det känt att en för hög konsumtion av salt kan leda till högt blodtryck, och i längden ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Livsmedelsverket går nu ut med en uppmaning om att försöka dra ner på saltet och ändra sina vanor.

Det rapporterar Sveriges Radio.

“Försök tänk efter”

Myndighetens nutritionist Åsa Brugård Konde kommer med flera råd.

– Dels att verkligen tänka efter så att man inte bara saltar av slentrian, men man kan också byta ut saltet till ett mineralsalt, säger hon till SR.

– Det är natrium som är den del av saltet som ökar blodtrycket och då finns det en del sorters salt där man har mindre natrium och ersatt med annat.

Kan krydda med annat

Vidare menar Brugård Konde att det finns annat än salt man kan krydda maten med.

– Man kan krydda maten med med annat, exempelvis goda örtkryddor så att man får en god smak, säger hon.

Tipsar att trappa ner

Livsmedelsverket tipsar om att trappa ner för den som tycker om salt.

– Om du älskar salt kan du trappa ner successivt, förklarar myndigheten.

– På bara några veckor hinner smaklökarna vänja sig och de blir bättre på att känna sälta. Det ger de andra smakämnena mer plats och efter hand kan maten smaka ännu bättre. 

Finns risker

Det finns som bekant risker som associeras med konsumtion av salt som är för högt.

– I salt finns natrium som är viktigt för olika funktioner i kroppen. Men mycket natrium kan höja blodtrycket, och det i sin tur ökar risken för hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njurskador, framhåller Livsmedelsverket.

– Idag uppskattas var fjärde vuxen i Sverige ha högt blodtryck, och närmare hälften av alla över 65 år. 

– För hälsan bör man inte få i sig mer än 1 tesked salt, 6 gram, per dag. I genomsnitt får vi i oss betydligt mer salt än vad som rekommenderas. 

– Det mesta av saltet kommer från färdiga livsmedel, som charkprodukter, bröd, matfett, ost och färdigmat.

Foto: M. Vigerova resp J. Tunstra

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen