Stort larm om fyra svenska sjukhus

2024 06 19

På tio akutsjukhus i Sverige är situationen så allvarlig att fortsatt tillsyn behövs.

Det uppger Inspektionen för våd och omsorg, IVO, i en slutrapport om landets akutsjukhus.

I rapporten fastslår IVO att majoriteten av de granskade sjukhusen haft en beläggningsgrad på över 95 procent, vilket ”på allvar hotar patientsäkerheten i form av ökad undvikbara dödsfall och vårdskador”.

– Efter två års tillsyn kan vi se att viktiga initiativ till förbättringar har tagits och i vissa fall genomförts. Däremot har det inte skett någon tydlig förbättring av den allvarliga situation och grundläggande problem som motiverade tillsynen från första början.

– IVO bedömer därmed att påvisade brister och risker för patientsäkerheten i allt väsentligt kvarstår, säger avdelningschef Peder Carlsson som ansvarar för den nationella sjukhustillsynen.

Särskilt allvarligt för fyra sjukhus

Situationen är särskilt allvarlig på fyra sjukhus, uppger IVO.

Det rör sig om följande aktörer:

- Sunderby sjukhus i Luleå

- Sundsvalls sjukhus

- Akademiska sjukhuset Uppsala

- Centrallasarettet i Växjö

IVO förelägger nu vårdgivarna, det vill säga de berörda regionerna, att vid vite säkerställa tillräckligt antal vårdplatser. Orsaken till beslutet är att IVO inte sett några tecken på att regionerna försökt komma tillrätta med bristerna.

– Man har blivit vårdad i korridor, man har haft svårt att ge sig till känna om man har behov av att påkalla hjälp och man har inte fått bra omvårdnad och skötsel, säger Peder Carlsson till SR Ekot.

Uppmanar till två åtgärder

I rapporten pekar IVO ut omställningen till nära vård och kompetensförsörjningen som två viktiga åtgärder som behöver genomföras för att kunna förbättra läget på landets akutsjukhus.

– Om läget ska kunna bli bättre på akutsjukhusen så behöver omställningen till nära vård och andra åtgärder påskyndas.

– Förflyttningen från sjukhusvård till primärvård förväntas minska behovet av vårdplatser, men är idag långt ifrån genomförd. Ansvaret för detta vilar på vårdgivarna och IVO:s uppdrag är att genom de medel myndigheten förfogar över fortsätta tillsynen så länge allvarliga patientsäkerhetsrisker inte avhjälps. säger Peder Carlsson.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen