Carl Bildt efter fångutväxlingen – detta bör regeringen göra nu

2024 06 17

Carl Bildt uppmanar nu regeringen att dra i alla trådar de har.

Det har nu gått några dagar sedan Johan Floderus och Saeed Azizi fått återvända till Sverige.

Efter att ha suttit som fångar i Iran under en tid har Floderus och Azizi äntligen fått se sina familjer igen.

En som dock är kvar i Iran är forskaren Ahmadreza Djalali.

Nu uppmanar Carl Bildt (M) regeringen att göra vad de kan för att få hem även Djalali, rapporterar Sveriges Radio.

“Dra i alla trådar”

Ahmadreza Djalali har suttit i Iran under en längre tid och är dömd till döden.

Carl Bildt framhåller nu vad han anser att regeringen bör göra.

– Jag är alldeles övertygad om att de fortsätter med de olika kontakterna de har. Min erfarenhet är att det alltid finns trådar att dra i, säger den tidigare utrikesministern till SR.

Möjliga och omöjliga

Bildt understryker vidare att det alltid finns saker som kan göras för att åstadkomma det som önskas.

– Det innebär inte nödvändigtvis att de trådarna lyckas, men du försöker i sådana fall att dra i alla möjliga och omöjliga trådar. Jag har varit med om att dra i väldigt omöjliga trådar, i vissa fall har detta lyckats och i andra fall inte, säger han.

“Den brutala sanningen”

Hyllningarna till regeringen gällande arbetet att få hem Floderus och Azizi har även kontrasterats av de röster som menat att mer borde ha gjorts för att få hem Djalali.

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar situationen, men menar att regeringen gjorde vad de kunde.

– Vårt val var ytterst att antingen ta hem dem som gick att ta hem eller att låta allting falla. Och att låta Johan och Saeed sitta kvar i iranskt fängelse. Det är den brutala sanningen, säger han till SVT.

Finns en risk

Olika människorättsorganisationer bevakar Djalalis tillstånd och har varnat för situationen.

– Den svensk-iranske akademikern Ahmadreza Djalali löper stor risk att avrättas i Iran, framhåller Amnesty International.

– Det internationella samfundet, och den svenska regeringen, måste omedelbart uppmana de iranska myndigheterna att stoppa alla planer på att avrätta Ahmadreza Djalali, respektera hans grundläggande mänskliga rättigheter, inklusive rätten till liv, och omedelbart frige honom.

Foto: C. Andersson Renaud, Talarforum resp N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen