Stort gisslandrama i Ryssland

2024 06 16

Ett stort gisslandrama pågår i Ryssland.

Dramat utspelar sig i regionen Rostov i södra Ryssland.

Minst två fängelseanställda har tagits som gisslan på ett häkte, rapporterar Reuters.

Gisslantagarna kräver bland annat fri lejd från häktet samt en bil.

Förhandlingar pågår med ryska myndigheter just nu, enligt ryska medier.

Kopplas till terrorism

Ryssland drabbades tidigare i år av ett terrorattentat på Crocus City Hall i Moskva.

IS tog på sig dådet, även om Vladimir Putins regim försökte lägga skulden på Ukraina.

Även det nu pågående gisslandramat tros vara kopplat till IS.

– Sex fångar, några med kopplingar till Islamiska staten, tog vakter som gisslan vid ett interneringscenter i Rysslands södra region Rostov och krävde fri passage i förhandlingar med myndigheterna, uppger nyhetsbyrån.

”Situationen är under kontroll”

Några av de inblandade i gisslandramat har redan dömts för terroristbrott.

Männen har enligt uppgift slagit ut galler ur fönstren i sina celler och gått in i ett vaktrum.

Där har de tagit minst två fängelseanställda som gisslan, enligt nyhetsbyrån.

Några av gisslantagarna uppges ha direkta kopplingar till den militanta IS-grupp som tog på sig attacken vid Crocus City Hall.

Från ryska myndigheters sida tycks man dock vilja tona ned händelsen.

– Institutionen fungerar som vanligt, situationen är under kontroll, ska de ansvariga för häktet ha uppgett i ett meddelande, enligt Reuters.

Förhandlingar pågår

Polis uppges vara på plats vid häktet.

– Förhandlingar om frigivning av gisslan pågår, uppger de ansvariga för anstalten.

Efter terrorattacken på Crocus City Hall har mer än 20 personer gripits som misstänkta för inblandning i attacken, rapporterar Moscow Times.

Några av dem som deltar i gisslandramat i Rostov ska snart upp i rätten där de står åtalade för attacken mot Crocus City Hall, enligt tidningen.

Foto: Ahmet Demiroğlu

Text: Redaktionen


Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Uppmaning till allmänheten: Plocka inte upp det här på gatan

2024 09 24

Det rapporterats intensivt om olika typer av bedrägerimetoder i Sverige.

Bedragarna använder sig av allt från klassiska telefonbedrägerier till falska textmeddelande som fått stor spridning.

Nu varnar polisen för en ny form av bedrägeri: plastfickor som lämnas på gatan.

I plastfickorna hittar personer över 100 000 kronor i kryptovalutan bitcoin, ett kvitto och en QR-kod, rapporterar GP.

På kvittot står det att en större mängd pengar, cirka 120 000 kronor, finns på ett bitcoinkonto. QR-koden påstås gå till bitcoinkontot.

Personer som skannar QR-koden ombeds att lämna ut sina kort- eller kontouppgifter och för att plocka ut bitcoinsen uppmanas man att betala in tre procent av summan på kontot.

Alexander McQueen är biträdande chef vid bedrägerisektionen i polisregion Väst.

Enligt polischefen rör det sig sannolikt om ett bedrägeri för att komma åt personers kort- och bankuppgifter.  

– Bedrägerier där det handlar om bitcoin eller annan kryptovaluta, antingen för att tvätta pengar eller för att vilseleda människor, är vanligt och det är något vi jobbar mycket med, säger han till GP.

”Perfekt lagd”

Metoden går ut på att plastfickan ska verka vara ”borttappad” så att förbipasserande lockas av att plocka upp den och skanna QR-koden.

En 18-årig tjej berättar att hon hittade en plastficka på ett elskåp.

– Det kändes lite lurt. Här var 100 000 på en lapp på gatan, perfekt lagd som om någon hade glömt den, säger hon till tidningen.

”Finns ingen skatt”

Jan Olsson, vid Polisens nationella it-brottscentrum, har uttalat sig om bedrägerimetoden i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Man lägger ut ett lockbete som ser attraktivt ut. Man ska plocka upp den här påsen och tro att man har funnit en skatt.

– Sen kommer man vidare till en hemsida där man laddar ner något, för att berika sig på den här skatten man har hittat. Men det finns ingen skatt.

Foto: F. Hejnsbroek

Text: Redaktionen