OVÄNTAT: Rysk rusning till Norge

2024 06 16

En rysk rusning till Norge har pågått under det senaste året.

Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har det varit svårt för ryssar att resa till Västeuropa och köpa eftertraktade lyxvaror.

Ett undantag har varit Kirkenes i Norge, som ligger precis på gränsen till Ryssland.

Dit har mängder av ryssar rest, och många av dem är ute efter att hamstra en lyxvara som numera är svår att få tag på i Ryssland.

Hamstrar champagne

Det handlar om champagne, rapporterar VG.

Det är en av de mest eftertraktade lyxprodukterna som sedan krigets början inte längre får exporteras från EU till Ryssland.

I stället har många ryssar rest till Kirkenes för att få tag på de eftertraktade dropparna, rapporterar tidningen.

Ingen norsk spritbutik har sålt fler flaskor av exklusiva champagner som Dom Perignon eller Cristal än Vinmonopolet i Kirkenes.

Och det är framför allt ryssar som har handlat.

– Vissa flaskor har sålts lokalt, men det är på grund av gränshandeln vi har som siffrorna är så höga, säger Anne Sonja Andreassen, som är butikschef för Vinmonopolet i Kirkenes, till tidningen.

– Majoriteten är ryska kunder, tillägger hon.

Får inte sälja för dyra varor

En flaska Dom Perignon kostar 2 500 norska kronor, och en flaska Cristal kostar 3 200. Under årets första fyra månader har det totalt sålts 150 stycken av dessa dyra flaskor i Kirkenes.

Man har dock varit tvungna att sluta sälja de dyraste flaskorna, på grund av sanktioner.

– Sanktionerna i Norge gör att vi inte får sälja enskilda föremål för mer än 300 euro. Vi hade lite champagne i butiken när kriget började, men vi har skickat den till en annan butik för att slippa ha den inne, säger Anne Sonja Andreasson.

Gränsen stängd – nedgång i handeln

Gränsen i närheten av Kirkenes har varit den enda öppna gränsen från Europa till Ryssland sedan kriget i Ukraina inleddes.

Sedan några dagar tillbaka har Norge dock skärpt reglerna och stängt gränsen.

– Jag tycker att det är naturligt att vi ser en nedgång i handeln nu, säger Andreassen.

Det finns dock fortfarande undantag, bland annat för ryssar som har familjemedlemmar i Norge eller arbetar där.

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen