Det har varit ett par hektiska år för lågprisvarukedjan Rusta.

Efter att ha introducerats på börsmarknaden så tog det inte lång tid innan den första krisen kom i och med hackerattacken mot Tieto Evry.

Det slog hårt mot Rusta, som nu visar styrkebesked både på och utanför börsen.

Det rapporterar Dagens industri.

Toppar listan

Under den gångna veckan toppar Rusta listan på de aktier som har gått allra starkast på Stockholmsbörsen bland stora och medelstora bolag.

Rustas aktie har stigit med drygt 14 procent bara den senaste veckan.

Samtidigt har aktien gått upp knappt 21 procent i år.

Banker höjer riktkursen

Haveriet som kopplas till hackerattacken mot Tieto Evry bedöms ha slagit hårt mot bolaget, vars rapportpresentation tidigare i veckan i övrigt var något bättre än föregående år.

Ett ytterligare glädjebesked bland Rustas aktieägare är att styrelsen föreslår en höjd utdelning, från 0,69 kronor till 1,15 kronor per aktie.

Samtidigt höjer storbanken SEB riktkursen från 80 till 93 kronor, och den internationella finansaktören DNB sätter en riktkurs på 90 kronor.

Påverkades av attacken

I Rustas rapport framgår att hackerattacken hade sina effekter.

– Det fjärde kvartalet påverkades negativt av driftstörningar till följd av IT-incidenten hos Rustas hostingleverantör Tieto Evry, med ett totalt försäljningstapp på omkring 61 MSEK med en negativ EBITA-effekt på omkring 48 MSEK, framhåller företaget.

Börjat bra

Efter IT-attacken blickar dock bolaget framåt med medvind i ryggen.

– Försäljningen av sommarsortimentet fick istället en bra start i maj, efter räkenskapsårets utgång. Rustas expansion fortsätter och under kvartalet öppnades fyra nya varuhus. Styrelsen föreslår en utdelning om 1,15 kronor per aktie, meddelar bolaget.

– Vi summerar ett framgångsrikt år för Rusta med tillväxt, stärkt lönsamhet och fortsatt expansion med 11 nya varuhus. Under året välkomnade vi 850 000 nya medlemmar till vår kundklubb och vi fick också ett varmt välkomnande som börsbolag, säger vd Göran Westerberg.

Foto: G. Ribeiro

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen