Moderaterna blev med sina 17,53 procent det näst största partiet i Sveriges val till Europaparlamentet.

Resultatet innebar en uppgång för M med 0,7 procentenheter jämfört med förra EU-valet.

Men trots det finns det en viss oro inom partiet.

Det kanske största orosmolnet handlar om storstäderna, där partiet har svårt att mobilisera väljare.

Många inom partiet skyller problemet på SD-samarbetet.

”Tycker illa om sverigedemokrater”

M tappade en procentenhet i Stockholm i årets val.

Partiet tappade också 1,2 procentenhet i Göteborgs stad och 0,8 i Malmö stad, enligt Valmyndigheten.

Källor inom partiet tror att tappet delvis beror på att partiet anses svagt i klimatfrågan.

Men det är inte det enda skälet till att partiet har svårt att locka väljare i Stockholm och de andra storstäderna, tror flera partiföreträdare.

– Det andra är att stockholmarna tycker på goda grunder väldigt illa om sverigedemokrater, säger den tidigare moderata EU-parlamentsledamoten Christofer Fjellner (M) till DN.

”Är radioaktiva”

Även andra partiföreträdare gör samma analys:

Partiets ställning i storstäderna har skadats av SD-samarbetet, eftersom många mittenväljare i storstäderna ogillar SD.

– Många väljare tycker att SD är så radioaktiva att det spiller över på oss, när det återkommer exempel på att de inte kan bete sig i möblerade rum, säger Douglas Thor, ordförande inom MUF, till tidningen.

Rödgrön våg i storstäder

I Stockholm gjorde MP succé i EU-valet med 20,49 procent av rösterna, vilket kan tolkas som att många storstadsväljare tycker att miljö- och klimatfrågor är viktiga.

Även V gjorde ett mycket bra val i huvudstaden med 15,18 procent.

Desto sämre gick det för just SD, som bara skrapade ihop 7,04 procent av stockholmarnas röster i Europaparlamentsvalet.

Även i Göteborg och Malmö gick det bra för V och MP men desto sämre för SD.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämne, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier, såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar som pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika som hudvårdsprodukter, och i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar extremt lång tid att bryta ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU-förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen