På onsdagen har nya inflationssiffror kommit in från andra sidan Atlanten.

Inflationstakten i USA var förvånansvärt låg, vilket ledde till att börser rusade i och med nya förhoppningar om räntesänkningar.

Samtidigt stiger den svenska kronan gentemot både dollarn och euron.

Det rapporterar Dagens industri.

Steg direkt

Kronan stärktes direkt efter de amerikanska inflationssiffrorna med 19 öre mot dollarn som tidigare under dagen handlades för 10,29 kronor.

Samtidigt steg kronan med 11 öre gentemot euron och handlades för 11,16 kronor.

Effekten har avtagit något senare under kvällen men det rör sig alltjämt om en kraftig förstärkning för kronan.

Just nu handlas en dollar för 10,37 kronor och en euro för 11,21 kronor.

Har varit tufft

Det har som bekant varit ett par tuffa år för den svenska valutan.

En dollar, som nu handlas för 10,37 kronor, handlades mot slutet av 2023 för 11,18 kronor som mest.

Euron, som nu handlas för 11,21 kronor, handlades under september 2023 för nästan 12 kronor.

Ökade förhoppningar

De svaga amerikanska inflationssiffrorna har gett hopp om att en räntesänkning kan komma så tidigt som i september.

Inflationen är dock alltjämt ett större problem i USA än i Europa, och centralbankschefen Jerome Powell understryker att jobbet inte är färdigt än.

– Vi ser dagens rapport som ett framsteg och som ett sätt att bygga upp förtroendet. Men vi anser oss inte ha det förtroende som skulle motivera att vi börjar lätta på ränteläget just nu, säger han enligt CNBC.

Behöver se mer

Vidare menar Powell att mer bevis behövs för att centralbanken ska kunna vara säker på att inflationskampen verkligen är över.

– Vi kommer att behöva se mer bra data för att stärka vårt förtroende för att inflationen rör sig hållbart mot 2 procent.

Den amerikanska ekonomin visar alltjämt styrka på arbetsmarknaden samtidigt som inflationen har lagt sig envist över tre procent, vilket gör att Fed har utrymme att vänta med räntesänkningar.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Under de senaste åren har det kulinariska fenomenet Poké Bowls blivit allt större.

Det rör sig om ett sushi-liknande snabbmatsalternativ där exempelvis lax, ris och olika grönsaker blandas.

En av restaurangkedjorna som erbjuder Poké Bowls - Oh Poké - ser nu ut att gå i konkurs.

Det framgår av information från bland annat Alla Bolag och Bolagsfakta.

Grundades 2019

Bolaget grundades 2019 och har flera restauranger runt om i landet.

Totalt har Oh Poké 77 anställda, men ser nu ut att stänga ner och det går inte längre att besöka kedjans webbsida.

En av grundarna, Shadlee Ismail, sade följande till Breakit i samband med kedjans framväxt:

– Vi brukar alltid prata business på familjemiddagarna och jag har alltid tyckt att deras koncept går att skala upp, att det går att göra ett Espresso House av det.

Kommer från Hawaii

Fenomenet Poké Bowl kommer ursprungligen från Hawaii och baseras på fisk och ris.

– Poké har sitt ursprung i hawaiiansk husmanskost, ordet betyder att dela eller skära itu, förklarar Ica.

– Rätten ser olika ut, men basen med ris, marinerad fisk och grönsaker är ofta densamma.

Viss ljusning

Kreditupplysningsbolaget UC framhåller att det tycks finnas viss ljusning i svensk ekonomi, men att återhämtningen går trögt.

Detta efter flera år av återkommande konkurser i flera branscher och svag tillväxt i Sverige.

– I oktober minskade konkurser i byggindustrin med 16 procent och inom restaurang- och hotellverksamhet med 14 procent, förklarar UC.

– Inom detaljhandeln ökade antalet konkurser med 8 procent jämfört med samma period förra året. Samtidigt har etableringen av nya företag minskat med cirka 9 procent, vilket reflekterar den fortsatt osäkra marknadssituationen.  

Fortsatta räntesänkningar

Under tredje kvartalet 2024 minskade Sveriges BNP marginellt med 0,1 procent, vilket indikerar en avmattad ekonomisk utveckling. 

– Minskningen speglar bland annat en minskad inhemsk efterfrågan, något som linjerar med de ökade konkurserna inom detaljhandeln, fortsätter UC.

Företag och konsumenter sätter hopp till att fortsatta räntesänkningar ska få fart på ekonomin igen.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen