Det är i Stockholm som partiet menar att mer behöver göras för att locka människor till staden.

Kulturlivet är för svagt, menas det.

Ett förslag på hur problemet kan lösas är att införa en så kallad kulturell frizon där festandet kan pågå hela dygnet.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

“De flyttar härifrån”

Oppositionsborgarrådet Christofer Fjellner (M) beklagar utvecklingen i huvudstaden.

Han menar att kulturlivet inte lockar och att Stockholm måste bli roligare.

– Stockholm är inte tillräckligt attraktivt, yngre människor flyttar härifrån, säger han till DN.

Vill se frizon

Det man nu föreslår är att införa en kulturell frizon, exempelvis i Frihamnstorget, för att främja kulturlivet.

Där är tanken att regleringarna ska vara värre, evenemang som festivaler ska vara enklare att organisera och ett gemensamt alkoholtillstånd ska lösas åt alla aktörer i området.

Man vill även tillåta spelandet av hög musik samt att det ska vara gratis att öppna uteserveringar och foodtrucks.

Detta för att locka människor till att etablera sig i staden och ta del av kulturlivet, vilket bedöms vara en stor anledning till att många väljer att byta stad.

Unikt redan idag

Redan idag är Frihamnstorget ett unikt område.

Det är en så kallad containerby där förutsättningarna för ett starkt kulturliv bedöms vara goda.

– Frihamnstorget är en samskapad containerby mitt i staden. Det lilla torget ligger i det gamla hamnområdet i Frihamnen i Stockholm och sjuder av liv och kreativitet, förklarar Frihamnstorget via sin webbsida.

Stora möjligheter

Frihamnstorget anses vara en av de platser i Stockholm där förutsättningarna för att öppna lokala verksamheter är bra.

– Kanske drömmer du om en konststudio eller ett mysigt kontor i en container mitt på torget, om att ordna ett växthus eller öppna en cykelverkstad. Eller kanske något så galet som en containerpool, ett interaktivt konstprojekt eller ett discorum för minifester.

Foto: M. Discenza

Text: Redaktionen

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

–  Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen