Det framhåller Arlas vd Cecilia Kocken.

Mjölkbönderna behöver få mer betalt per liter mjölk för att klara av att minska utsläppen, konstaterar Cecilia Kocken.

– Finns det ingen lönsamhet hos det enskilda företaget så kommer den bonden inte att kunna göra investeringarna som krävs för omställningen, säger hon till DN.

Hur mycket dyrare mjölkpriset behöver bli är svårt att svara på, enligt Arlas vd.

– I slutänden är det handeln som sätter priserna mot konsument. Men om bonden ska få kostnadstäckning för den här omställningen så är det drygt en krona till som bonden behöver få per kilo invägd mjölk. Skulle den tas ut mot konsument direkt så är det inte någon stor kostnad, säger Cecilia Kocken till tidningen och tillägger:

– Jag tror väldigt många skulle vara villiga att betala lite mer för att få en hållbar livsmedelsproduktion i Sverige.

Uppmanar konsumenter: ”Dela på kostnaderna”

Arla har tidigare uppmanat svenska konsumenter att anpassa sina inköp med anledning av den gröna omställningen i jordbruket.

– Om Sverige ska klara av den gröna omställningen i lantbruket behöver alla delar i kedjan från gård till konsument vara med och dela på kostnaderna, framhöll Cecilia Kocken i början av mars.  

– Jag är glad över att vi kan göra en ny höjning av priset till våra ägare Arlabönderna. Men livsmedelskedjor, politiker och konsumenter behöver framöver hjälpas åt att finansiera produktionen av klimat- och miljösmarta livsmedel. Bönderna kan inte stå för hela notan, tillade vd:n.

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, beräknar att det kommer krävas 80 till 85 miljarder kronor i investeringar och 10 till 11 miljarder kronor i årliga åtgärder för att klara den gröna omställningen.

Fakta: Arlas mjölkpris

- Arlas 8 000 mjölkbönder, varav 2 000 i Sverige, är både ägare av företaget och leverantörer av mjölken.

- Tillsammans har Arlabönderna beslutat att priset som de får betalt för mjölken ska vara gemensamt i kooperativets sju nordeuropeiska länder.

- På så vis är det möjligt att dela lika på både intäkter och kostnader. Priset baseras främst på protein- och fettinnehåll, samt den enskilda gårdens hållbarhetsarbete.

Text: Redaktionen 

Foto: Arla Sverige

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen