Under resans gång träffades flygplanet av blixten, inte bara en, utan två gånger.

SAS bekräftar blixtnedslagen i en kommentar till danska BT.

– Det är sant att SK1549 träffades av blixten två gånger på vägen från Köpenhamn till Amsterdam. Planet landade i Amsterdam i tid och utan problem, uppger flygbolaget.

”Enorm smäll”

Den danska läkaren Imran Rashid var en av flera passagerare som befann sig ombord när blixten slog ner i flygplanet.

I ett inlägg på sociala medier berättar han om den dramatiska upplevelsen.

–  I dag satt jag på planet med min brorson Adam, på väg till Amsterdam för att föreläsa. Mitt i ett samtal om alla spännande planer som låg framför oss såg vi plötsligt en ljusblixt och sedan hörde vi en enorm smäll, skriver han och fortsätter:

– Lite senare hände det igen vid vänster flygmotor, och jag blev riktigt rädd. Piloten sa strax efter att allt var under kontroll, men att vi blivit träffade av blixten.

En stund senare landade SAS-planet i Amsterdam. Samtliga passagerare är oskadda.

Imran Rashid är skakad efter upplevelsen.

– Vi kom dit säkert, men jag känner mig skakad och skör inombords. Vi är helt enkelt för upptagna med att planera för allt vi en dag ska uppnå, så att vi helt glömmer bort att vara tacksamma för det vi redan har, framhåller läkaren och tillägger:

– Stanna upp och uppskatta allt som är bra i ditt liv. Inget vet hur länge vi har kvar det.

Blixten sällan farlig

Blixtnedslag i flygplan leder sällan till allvarliga konsekvenser.

Ett flygplan fungerar på samma sätt som en bil när det gäller åsknedslag. Skrovet, som är gjort av metall, leder blixten på utsidan så att de som sitter inuti inte skadas.

– Jag förstår att det är traumatiskt för dem ombord. Men flygplan är konstruerade för att klara blixtnedslag. Väldigt få nedslag leder till skador.

Det framhöll Stefan Christensen, utredningschef för civil luftfart på Statens Haverikommission, till SVT Nyheter efter att ett passagerarplan med 400 personer blivit träffat av blixten och tvingats vända på vägen till Turkiet.

Foto: B. Morgan resp SAS Group

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen