Det rör sig om en operation inom ramen för Natosamarbetet, rapporterar Yle med hänvisning till överstelöjtnant Rami Lindström som leder operationen.

Sju finska stridsflygplan av modellen Hornet kommer befinna sig till luftrummet ovanför Natoländerna Bulgarien och Rumänien.

Ryssland på andra sidan 

De finska stridsflygplanen kommer lyfta från Nato-högkvarteret i Constanta i sydvästra Rumänien.

På andra sidan vattnet, drygt hundra kilometer bort, ligger den ryskockuperade Krymhalvön.

Ryssland har tidigare meddelat att de inte kan garantera säkerheten i delar av det internationella luftrummet över Svarta havet. Det ryska flygvapnet har utfärdat flera varningar via det internationella Notam-förfarandet och begränsat flygområdet över havet.

Trots det räknar Rami Lindström inte med några fientliga konfrontationer med ryska stridsflyg.

– Nato flyger inte över de områdena och vi provocerar inte heller på något sätt, utan vårt uppdrag är att skydda och säkra Natos luftrum, säger överstelöjtnanten till nyhetsbyrån STT.

Svenskt stridsflyg till Baltikum

Syftet med det finska flygvapnets operation  är att bevaka Natos luftrum.

Svenska stridsflyg väntas delta i liknande insatser framöver.

I fredags gav regeringen klartecken till att Sverige kan bidra med stridsflyg inom ramen för Natos luftövervakningsstruktur Nato Air Policing. Försvarsmakten får därmed handlingsfrihet att inom korta tidsförhållanden överlåta flyg för att under Natos befäl utföra luftbevakning.

De svenska stridsflygplanen kommer främst att operera i området över Östersjön, till exempel kring Baltikum.

– Det kommer främst vara F17 i Ronneby som kommer bidra till Nato Air Policing och de svenska bidraget kommer utföra uppgifterna från basering i Sverige, främst i Östersjöområdet, framhåller regeringen.

Ska agera avskräckande

Natos luftövervakning, Air Policing, utgör en del av försvarsalliansens integrerade luft- och robotförsvar. Syftet med luftövervakningen är att bevara integriteten för Natos luftrum samt att verka avskräckande mot attacker.

Foto: Kristoffer Olofsson Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Enligt generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor har ryssarna förlorat nästan 10 000 soldater inom loppet av en vecka.

Följande förluster har rapporterats: 

Torsdag 19/9: 1 340 soldater

Fredag 20/9: 1 440 soldater

Lördag 21/9: 1 500 soldater

Söndag 22/9: 1 330 soldater

Måndag 23/9: 1 400 soldater

Tisdag 24/9: 1 250 soldater

Onsdag 25/9: 1 400 soldater

Totalt innebär det att Ryssland förlorat hiskeliga 9 660 trupper under en sjudagarsperiod.

Det ryska försvarsdepartementet har inte kommenterat uppgifterna.

Enligt nyhetssajten Newsweek innebär siffrorna att ryska förluster av militär personal har nått sina högsta nivåer sedan invasionens början.

22 pansarfordon på en dag

Den ukrainska generalstaben har även publicerat siffror på ryska förluster av stridsvagnar.

Enligt statistiken förlorade den ryska armén 428 stridsvagnar i maj, 359 i juli, 300 i juni och 193 i augusti.

I september har trenden fortsatt, enligt den ukrainska militärledningen.

I söndags uppges ryssarna ha förlorat 22 pansarfordon under hårda strider i östra Ukraina och ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av Ukraina.

Wall Street Journal: Så många har dött

Det finns inga exakta uppgifter om ryska förlustsiffror i kriget. Bedömare och experter är dock överens om att det rör sig om massiva förluster.    

Nyligen rapporterade trovärdiga Wall Street Journal att 200 000 ryska soldater har dödats och 600 000 skadats, med hänvisning till västerländska underrättelseuppgifter.

Öppnar för kärnvapen

Samtidigt som striderna rasar öppnar den ryska diktator Vladimir Putin för att använda kärnvapen om Ryssland attackeras med konventionella vapen.

– Ryssland förbehåller sig rätten att använda kärnvapen i händelse av aggression, även då fienden med konventionella vapen skapar ett kritiskt hot, säger Putin enligt Yle.

Uttalandet ses som en bekräftelse på att Kreml kommer ändra landets kärnvapendoktrin.

Foto: Mstyslav Chernov resp President of Russia Office

Text: Redaktionen