Händelsen inträffade i Limmared i Västergötland under lördagseftermiddagen.

Enligt det första larmet ska en man ha drabbats av hjärtstopp.

– Polis åker till centrala delarna av Limmared med anledning av ett misstänkt hjärtstopp på en man i en bil, rapporterar polisen.

Kan ha utsatts för brott

När polisen anländer till platsen kan de konstatera att mannen har avlidit.

Det visar sig också finnas omständigheter som gör att händelsen måste utredas vidare.

Polisen misstänker, eller kan inte utesluta, att mannen har blivit utsatt för brott.

– Mannen i 45-årsåldern konstateras avliden och omständigheterna på platsen gör att vi inte kan utesluta att mannen blivit utsatt för ett brott, meddelar polisen.

Bostad spärras av

Exakt vilka omständigheter som har väckt polisens misstankar är inte känt.

– Vi inleder en förundersökning gällande mord alternativt vållande till annans död, uppger polisen.

Man har sedermera vidtagit flera utredningsåtgärder.

– Bilen tas i beslag och en bostad i området spärras av för teknisk undersökning.

35-åring gripen

Polisen har dessutom gripit en person som misstänks för det eventuella brottet.

Det rör sig om samma person som ringde 112 och slog larm om mannens hjärtstopp.

Han uppges vara en vän till den avlidne mannen.

– En man i 35-årsåldern som befann sig på platsen och ringde polisen greps på platsen misstänkt för mord alternativt vållande till annans död, uppger polisen.

Osäkert om brott ligger bakom

Polisens presstalesperson Thomas Fuxborg understryker dock att man ännu inte vet med säkerhet om den avlidne har utsatts för brott.

– Det finns omständigheter som gör gällande att han KAN ha blivit utsatt för ett brott. Det är lite märkligt det som har inträffat, säger han till Expressen.

Han understryker att polisen antingen måste kunna konstatera sjukdoms- eller olycksfall, eller utreda vad som har hänt.

– Men de är svårbedömda sådana här fall, målsägaren har inga uppenbara skador, säger han till tidningen.

Arkivfoto: Polisen

Text: Redaktionen

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

–  Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen