Under fredagen har Natochefen och statsminister Ulf Kristersson (M) varit ute med den svenska marinen och inspekterat när svenska specialförband tränar.

Stoltenberg besöker Sverige under en känslig tid.

I en intervju med DN berättar han att Nato har noterat ökad rysk aktivitet mot Natoländer.

– Vi har sett försök till sabotage, till mordbrand. Vi har sett flera kabelattacker, säger Stoltenberg till tidningen och tillägger:

– Det betyder att vi måste vara beredda att agera både nationellt och kollektivt. I Nato har vi ökat medvetenheten om dessa faror. Vi utbyter underrättelser och vi övar mer. Vi hjälper till att stärka varandras cyberförsvar.

Att Ryssland agerar alltmer aggressivt har en direkt koppling till västvärldens stöd till Ukraina.

– Jag tror att vi måste vara beredda på att ryssarna försöker skämma oss och hindra oss från att stödja Ukraina, säger Stoltenberg till DN.

Ny ÖB i Sverige

Samtidigt som Natochefen befinner sig i Sverige har regeringen utnämnt generallöjtnant Michael Claesson att efterträda Micael Bydén som Försvarsmaktens överbefälhavare.

Claesson tar över rollen när Bydén lämnar sitt förordnande den sista september i år.

– Det är en oerhört komplex, men inspirerande uppgift. Jag ser fram emot att tillsammans med all personal, såväl anställda som frivilliga, sätta ytterligare tryck på att leverera försvarsförmåga framåt, säger Michael Claesson.

"Påverkat oss alla"

Claesson är i dagsläget chef för Försvarsstaben, men har haft många olika roller genom åren. Bland annat har han varit chef för Norrbottens pansarbataljon på I 19 och för Markstridsskolan, och i omgångar militär rådgivare vid Försvarsdepartementet, utrikesdepartementet och Sveriges Nato-delegation vid Natohögkvarteret i Bryssel.

En av de mest framträdande rollerna som Michael Claesson har haft i Försvarsmakten är som insatschef mellan 2020 och 2023. 

De senaste åren har Rysslands invasion av Ukraina haft stor påverkan på Försvarsmaktens arbete. Inte minst har invasionen lett till att Sverige gått med i Nato.

– De senaste årens omvärldsutveckling har påverkat oss alla i någon form. Och det är fortsatt en mycket allvarlig tid vi lever i. Säkerhetsutmaningarna för oss i Sverige och för våra allierade, är många med flera pågående parallella kriser och konflikter, säger Sveriges Michael Claesson och tillägger:

–Vi måste fortsätta vår integration i Nato och ta ansvar för våra gemensamma åtaganden med våra allierade och samtidigt ha kraft att utveckla, växa och stärka Försvarsmaktens krigsförband och förmågor. Det är de viktigaste uppgifterna vi har framför oss. Det här är ett förtroende och uppdrag som jag kommer att förvalta med största respekt och beslutsamhet.

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen