Oväntad upptäckt om antidepressiva läkemedel – ”ska tas på allvar”

2024 06 06

En ny studie visar en mindre drastisk effekt kopplat till antidepressiva läkemedel än tidigare trott.

Under en längre tid har ett återkommande problem använts som argument för att inte använda antidepressiva läkemedel.

Det är att den som använder det sedan får problem när de ska trappa ner användningen.

Studier har visat att uppemot hälften av alla som använder antidepressiva sedan upplever symptom som yrsel och illamående när de ska trappa ner.

Nu framgår i en ny studie att så inte alls tycks vara fallet, rapporterar Dagens Nyheter.

Betydligt färre

Den nya studien, som har genomförts av en tysk forskargrupp och som är den största sammanställningen av forskning inom området hittills, har kommit fram till en oväntad slutsats.

Istället för de 50 procent som tidigare har bedömts få symptom så tros nu bara ungefär 15 procent få ett eller flera symptom i samband med att de trappar ner användningen.

Ungefär tre procent får svåra problem.

Inte beroendeframkallande

Elias Eriksson, som är forskare i farmakologi vid Göteborgs universitet, understryker att behandling med antidepressiva ofta gör nytta. Han menar att resultaten i den nya studien "ska tas på allvar och inte förringas."

Därtill menar forskaren att antidepressiv behandling inte är beroendeframkallande.

– Nej, sådana påståenden är missvisande. Beroendeframkallande medel ger ett omedelbart behag och kan leda till att man är beredd att gå till ytterligheter för att få mer, säger han till DN.

Så fungerar det

Antidepressiva läkemedel kan ofta vara en viktig behandling för många människor.

– Människor kan reagera olika på läkemedel vid depression. Det är ganska vanligt att man får ändra dos eller byta läkemedel innan behandlingen fungerar som den ska, förklarar Vårdguiden 1177.

– Antidepressiva läkemedel påverkar signalsubstanser som finns i hjärnan. Signalsubstanser är ämnen som behövs för att olika nervceller i hjärnan ska kunna kommunicera med varandra.

Viktigt att det sker långsamt

Även om den nya studien visar att färre än tidigare trott upplever symptom, så bedöms det vara fortsatt viktigt att trappa ner långsamt.

– Effekten av antidepressiva läkemedel kommer långsamt och gradvis. Det kan ta upp till några veckor innan du börjar må bättre och några månader innan läkemedlet ger full effekt. 

– När du ska avsluta behandlingen behöver du trappa ner behandlingen långsamt. Det gäller särskilt om du använt läkemedlet under en längre tid.

Foto: N. Dulhiier

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen