Det är utanför Vänersborg som incidenten har skett.

En man var ute på promenad med sin hund när de stötte på en älg.

Då gick älgen till attack och började sparka mot mannen och hunden.

Det rapporterar lokaltidningen Ttela.

Blöder från ansiktet

Det ska inte ha varit i stadsbebyggelse som händelsen har ägt rum.

Enligt uppgifter blöder hundägaren från ansiktet.

Det är oklart om hunden har fått några skador i samband med händelsen, som ägde rum på onsdagskvällen.

Behövs inte sjukhusvård

Det har inte inkommit några fler larm om älgen från området under kvällen.

Det tycks vara en isolerad händelse utanför bebyggelsen och det finns inga uppgifter om att mannen skulle ha några allvarligare skador.

– Älgen ska ha sparkat mot både hund och man. Mannen har blött i ansiktet, men inte behövt  ambulansvård, förklarar Brandt för GP.

Stora djur

Älgar är som bekant mycket stora djur och kan gå till attack om de känner sig trängda, stressade eller har kalvar med sig.

– Älgen väger 200-550 kg, och kan mäta upp till två meter i mankhöjd. Älgen är de svenska skogarnas största djur. Den är lätt att känna igen tack vare sin storlek och sitt särpräglade utseende, framhåller Svenska Jägareförbundet.

– Älgtjurar är i genomsnitt 20 procent större än älgkor och är både högre och tyngre med grövre nackar och större hakskägg.

Föds i slutet av maj

Det är oklart om älgen som hundägaren stötte på hade kalvar med sig.

Generellt så föds ungarna runt den här tiden på året.

– Älgkalvarna föds i slutet av maj och början av juni. De föds tidigare i de södra delarna av landet än i norr. Vid födseln är de rödbruna och väger mellan tio och femton kilo, fortsätter förbundet.

– Kalvarna, som växer snabbt under det första halvåret, brukar väga uppåt 150 kg när november kommer. Men då slutar den snabba tillväxttakten, för vintern är ofta hård mot kalvarna.

Foto: S. te Kiefte

Text: Redaktionen

Alla pizzakartonger måste förändras för att möta nya krav.

Det beslutet har nu formellt fattats av EU-kommissionen.

Förbudet gäller en grupp så kallade PFAS-ämnen, ett samlingsnamn för industriellt framställda kemikalier, som bland annat finns i vanliga pizzakartonger.

Ett av ämnena som stoppas kallas för PFHxA, som även hittas i exempelvis kläder och smink.

– Begränsningen kommer att förbjuda försäljning och användning av PFHxA i konsumenttextilier såsom regnjackor, livsmedelsförpackningar såsom pizzakartonger, konsumentblandningar såsom vattentätande sprayer, kosmetika såsom hudvårdsprodukter samt i vissa skumsläckare som för utbildning och testning, utan att kompromissa med säkerheten, bekräftar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Giftigt för miljö och hälsa

Skälet till att ämnena förbjuds är på grund av risker för miljö och hälsa. Rester från PFHxA tar nämligen extremt lång tid att brytas ned.

Kemikalieinspektionen i Sverige, som är ett av länderna som drivit på förändringen, välkomnar beslutet.

– Det är ett positivt steg framåt även om vi hade velat gå ännu längre, men det är bra att det händer något, säger Bert-Ove Lund, docent, från myndigheten i en kommentar till Sveriges Radio.

"Vår tids mest problematiska"

Förbudet är följden av flera år av påtryckningar, både från politiken och föreningslivet.

– I dag innehåller mängder av livsmedelsförpackningar PFAS, vilket är ett hot mot människors hälsa. Sverige borde driva på EU, och även införa ett nationellt förbud av PFAS kopplat till livsmedel, framhöll exempelvis Karin Lexén från Naturskyddsföreningen i DN 2019.

Regeringen meddelade förra året att man ställde sig bakom EU:s framtagna förslag om att stoppa användning av kemikalierna.

– PFAS är några av vår tids mest problematiska ämnen, och dessa giftiga ämnen sprids tyvärr till människor, djur och övrig natur. Därför tycker jag att det är väldigt positivt att vi nu tar ett steg närmare ett beslut om en EU-harmoniserad begränsning av PFAS, för att skydda människors hälsa och miljön, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i februari 2023.

Tillåts i industrin

Förbudet är dock inte helt omfattande.

Ämnena kommer att vara fortsatt tillåtet inom industrin, till exempel i elbilsbatterier, bränsleceller och halvledare.

Foto: J. Oladujoye

Text: Redaktionen