Det är i Jönköping som det har varit rejält stökigt i kollektivtrafiken på onsdagskvällen.

I stadsdelen Rosenlund har kalabalik uppstått i samband med en biljettkontroll.

Situationen blev så pass kaotisk att en väktare behövde tillkalla förstärkning, och flera personer har nu gripits.

Det meddelar polisen.

Flera patruller

Polisen bekräftar att flera personer är frihetsberövade.

– Flera personer har frihetsberövats efter en händelse i stadsdelen Rosenlund i Jönköping, framhåller polisen.

– Polis kallades till platsen då flera personer var stökiga mot väktare vid en biljettkontroll i kollektivtrafiken. Väktare tryckte på överfallslarm, varpå flera polispatruller ryckte ut. 

Flera personer omhändertagna

Flera personer har omhändertagits i samband med kaoset, men det finns inga uppgifter om att någon ska vara skadad.

– Två män har gripits, en man omhändertagits enligt lagen om berusade personer och en kvinna har avlägsnats från platsen av polispatrull efter händelsen, fortsätter polisen.

– De två gripna är misstänkta för våld mot tjänsteman i nuläget. Brottsrubriceringen kan komma att ändras. 

Även i Kungälv

Även i Kungälv norr om Göteborg har en incident inträffat.

I samband med ett studentfirande har oroligheter uppstått.

– Vid studentfirandet i Fästningsparken uppmärksammade en polispatrull ett bråk mellan ett stort antal personer, meddelar polisen via sin webbsida.

– När polisen skulle kontrollera en pojke i tonåren som varit delaktig i bråket blev den ena polisen knuffad av en annan person, en man i 50-årsåldern.

Man gripen

En person har nu gripits och är misstänkt för brott.

– Det uppfattades av poliserna på plats som att knuffen utdelats avsiktligt i syfte att störa polisens ingripande. Mannen greps därför av polis, misstänkt för sabotage mot blåljusverksamhet.

Även i Östersund har två personer på onsdagskvällen omhändertagits av polis i samband med oroligheter.

Arkivfoto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

–  Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen