Bensinpriset höjs igen – USA:s oljepris på 7-årshögsta

2021 10 06

I dag höjdes bensin- och dieselpriset till nya rekordnivåer i Sverige och USA-oljan steg till högsta nivån på 7 år.

Det bidrar till att prisnivåerna vid de svenska bränslepumparna nu går upp rejält igen.

Över 19 kronor

En liter bensin gick i dag upp med 10 öre till 17,59 kronor och en liter diesel går upp med hela 20 öre och landar därmed på en bit över 19 kronor, närmare bestämt 19,17 enligt de rekommenderade priserna på bemannade stationer.

Ökar i hela världen

Prisnivåerna för bensin och diesel har inte bara ökat i Sverige utan i hela världen då världsmarknadspriserna på olja har ökat kraftigt den senaste tiden. Brentoljan, som även kallas för crudeolja, är den typ av råolja som härstammar från Nordsjön och är eftertraktad som bensin och dieselolja och dess prisnivå har gått stadigt upp på sistone och nådde idag onsdag sin högsta nivå sedan oktober 2018.

Högsta på 7 år

Den andra stora oljevarianten på marknaden, den så kallade WTI-oljan som härstammar från amerikanska mellanvästern och Mexikanska Golfen nådde i dag över 78 USA-dollar per fat.

Prisnivå för USA-oljan i dollar:

1 jan 2019 – 48,00

1 juli 2019 – 57,50

1 jan 2020 – 63,10

1 juli 2020 – 40,70

1 jan 2021 – 48,40

1 juli 2021 – 75,16

6 okt 2021 – 78,45

Kommer öka ännu mer

Prisökningen av amerikanska WTI-oljan innebär att dess oljepris nått högst nivån sedan 2014 och den redan 50-procentiga ökningen hittills i år kommer att följas av nya ökningar prognostiserar CNBC som konstaterar att Saudiarabien och de andra oljeländerna i OPEC håller nere utbudet.

Kan komma att tokrusa

JTD Energy Services chefsstrateg John Driscoll uppger för CNCB att USA-oljepriserna kan komma att tokrusa till 100 dollar fatet till vintern.

– Det kan bli en tokrusning – det är ett möjligt scenario. Ingen talar om en mild, kontrollerad vinter. Givet osäkerheten med vädret och klimatförändringarna kan vi ha en ”wild ride” framför oss, säger Driscoll.

Foto: Y. Yamkasikorn

[yop_poll id="729"]

Rysk kollaps – inte hänt på två decennier

2025 01 02

En viktig sektor av Rysslands ekonomi har kollapsat.

Det rör sig om den inhemska oljeproduktionen som har sjunkit till den lägsta nivån på två decennier.

Under 2024 uppgick den ryska oljeproduktionen till 1 254 ton per dag, rapporterar Newsweek med hänvisning till Seala, en plattform som analyserar oljehandeln i världen.

Noteringen innebär att oljeproduktionen i Ryssland är på den lägsta nivån sedan 2005.

Ukrainska luftattacker pekas ut som orsaken.

– Det är en direkt effekt av ukrainska drönarattacker mot rysk energiinfrastruktur, skriver Newsweek.

Under året har Ryssland tvingats till flera oplanerade reparationer av oljeraffinaderier som skadats i ukrainska attacker.

Reparationerna har försvårats av västvärldens sanktioner mot Ryssland. Det råder stor brist på teknik och viktiga komponenter, vilket gör arbetet betydligt svårare.

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Fyra branscher skriker efter personal – i hela landet

2025 01 02

Fyra branscher behöver förstärkas i mer eller mindre hela Sverige.

Det meddelar Arbetsförmedlingen precis i inledningen av det nya året.

Brist överallt

Goda jobbmöjligheter finns i följande branscher under 2025: vvs-montörer, betongarbetare, undersköterskor och kockar.

Det råder brist i princip samtliga ovanstående yrken i hela landet även om det finns vissa variationer, rapporterar Sveriges Radio.

I norr finns en större åldrande befolkning och därmed fler jobb i offentlig sektor, medan det i de storstäderna finns bättre möjlighet för jobb inom privattjänstsektorn.

– Det skulle till exempel kunna vara civilingenjörer inom el, maskin och teknik, säkerhetsspecialister inom IT och mjukvaruutvecklare, säger John Andersson som är arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Malmö, till radion.

Sticker ut

Kockyrket är kanske den som sticker ut mest, då både pandemin och lågkonjunkturen drabbat restaurangbranschen hårt.

Men just kockyrket har varit särskilt motståndskraftigt och “går mot ännu bättre tider när ekonomin reser sig”, enligt John Andersson.

Beskedet kommer i samma veva som det konstateras att arbetslösheten är som högst i storstäderna, särskilt i Malmöregionen.

– Arbetsmarknaden kommer att fortsätta präglas av lågkonjunkturen och återhämta sig långsamt. Vi bedömer att arbetslösheten slutar att öka under det första halvåret 2025 för att därefter minska gradvis i takt med att ekonomin stärks, sade Eva Samakovlis, analysdirektör på Arbetsförmedlingen, i december.

LÄS MER: Arbetsförmedlingen: skriv aldrig det här i ditt cv – vanligt misstag

Hittar inte rätt folk

Arbetsförmedlingen kunde nyligen också ge besked om att arbetsgivare möter fortsatta utmaningar i att hitta rätt kompetens.

Majoriteten av de som sökt personal under hösten upplever att de har haft rekryteringsproblem.

– När konjunkturen stärks riskerar rekryteringsproblemen att förvärras ytterligare. Arbetsgivarna behöver bredda sin rekrytering, samtidigt som digitalisering och automatisering ökar behovet av omställning. Det är viktigt att de arbetssökande ser över möjligheten att vidareutbilda sig, men även byta yrkesbana eller geografiskt sökområde, säger Emil Persson, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Foto: Arbetsförmedlingen

Text: Redaktionen