Det berör patienter i hela 14 av landets 21 regioner.

De tvingas betala en avgift för att förnya recept, trots att det egentligen ska vara kostnadsfritt i deras region, avslöjar SVT.

Orsaken är att de använder sig av digitala vårdappar som Kry, Mindler, Min Doktor och Kollarna.

Enligt tv-kanalen handlar det om en dold avgift. Bland annat har patienter i Region Stockholm drabbats.

– Det finns människor som drar sig för att kontakta vården för att det kostar pengar. Politikerna i Stockholm har valt att det ska vara gratis att förnya recept, men nu får vi ta del av det negativa av en annan regions avgift. Det känns skevt, säger en patient som vill vara anonym, till kanalen.

Tvingas betala

Skälet till att det kostar pengar i apparna är att flera av dessa har avtal med Region Sörmland, där man har infört en patientavgift på 100 kronor för att förnya recept.

Det innebär att patienter som använder dessa appar tvingas betala avgiften, även om de bor i en region där receptförnyelse ska vara avgiftsfritt.

Under mars månad betalades drygt två miljoner i sådana avgifter för receptförnyelse i regioner där det egentligen ska vara kostnadsfritt.

På Kry säger man att man beklagar om många upplever detta som orättvist.

– Patienten ska veta om att patientavgifter varierar mellan regionerna. Det är olyckligt om en patient känner sig lurad, säger Yamin Granberg, specialistläkare och Sverigechef på Kry, till kanalen.

Kry menar även att patientavgifter borde vara enhetliga över hela landet.

Många regioner drabbas

I två tredjedelar av landet ska det alltså vara gratis att förnya recept, men kostar ändå pengar om man använder sig av digitala vårdappar.

Bland de regioner där det ska vara gratis finns folkrika regioner som Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Uppsala och Gotland.

Även Jönköping, Halland, Västmanland, Västerbotten, Västernorrland, Norrbotten, Kronoberg och Blekinge har egentligen avgiftsfri receptförnyelse.

Många tveksamma

Vårdappar har blivit allt vanligare på senare år, men har även fått en del kritik.

Därför är det kanske inte så förvånande att hela 73 procent uppger att de inte använder vårdappar för att kontakta vården, vilket Dagens Medicin rapporterar om.

8 av 10 söker dock information om digitala vårdbesök online, men många tycks alltså dra sig för att gå längre än så.

Kry är Sveriges största vårdapp, enligt tidningen.

Foto: Emil Langvad Region Skåne

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Bedragarna använder sig av allt från klassiska telefonbedrägerier till falska textmeddelande som fått stor spridning.

Nu varnar polisen för en ny form av bedrägeri: plastfickor som lämnas på gatan.

I plastfickorna hittar personer över 100 000 kronor i kryptovalutan bitcoin, ett kvitto och en QR-kod, rapporterar GP.

På kvittot står det att en större mängd pengar, cirka 120 000 kronor, finns på ett bitcoinkonto. QR-koden påstås gå till bitcoinkontot.

Personer som skannar QR-koden ombeds att lämna ut sina kort- eller kontouppgifter och för att plocka ut bitcoinsen uppmanas man att betala in tre procent av summan på kontot.

Alexander McQueen är biträdande chef vid bedrägerisektionen i polisregion Väst.

Enligt polischefen rör det sig sannolikt om ett bedrägeri för att komma åt personers kort- och bankuppgifter.  

– Bedrägerier där det handlar om bitcoin eller annan kryptovaluta, antingen för att tvätta pengar eller för att vilseleda människor, är vanligt och det är något vi jobbar mycket med, säger han till GP.

”Perfekt lagd”

Metoden går ut på att plastfickan ska verka vara ”borttappad” så att förbipasserande lockas av att plocka upp den och skanna QR-koden.

En 18-årig tjej berättar att hon hittade en plastficka på ett elskåp.

– Det kändes lite lurt. Här var 100 000 på en lapp på gatan, perfekt lagd som om någon hade glömt den, säger hon till tidningen.

”Finns ingen skatt”

Jan Olsson, vid Polisens nationella it-brottscentrum, har uttalat sig om bedrägerimetoden i TV4:s Nyhetsmorgon.

– Man lägger ut ett lockbete som ser attraktivt ut. Man ska plocka upp den här påsen och tro att man har funnit en skatt.

– Sen kommer man vidare till en hemsida där man laddar ner något, för att berika sig på den här skatten man har hittat. Men det finns ingen skatt.

Foto: F. Hejnsbroek

Text: Redaktionen