Ämnet leder ofta till debatt på flera olika sätt.

Snusets påverkan på hälsan, den politiska debatten om tillgängligheten och den kulturella exporten som innebär större intresse för snus utanför Sverige är alla delar av frågan.

En sak är dock säker, och det är att snusandet har ökat kraftigt inrikes.

Det rapporterar TV4.

“Är dramatiskt”

Tydligast är utvecklingen bland unga kvinnor, som främst väljer det så kallade vita snuset.

Det ökade intresset för snus hos kvinnorna bedöms innebära att de snart kommer att passera männen i konsumtion.

– Kvinnorna håller på att komma ikapp männen och redan nästa år kommer fler kvinnor än män att snusa i den här åldersgruppen, det är ganska dramatiskt, säger övertandläkaren Lars Fredriksson till TV4.

Siffror bekräftar

Nya siffror från Folktandvården Stockholm bekräftar ökningen bland unga kvinnor.

År 2018 snusade åtta procent av kvinnor mellan 15 och 30 år.

Fem år senare ligger den siffran på 17 procent.

Det är skillnaden

Uppgången vad gäller konsumtionen av vitt snus har även dokumenterats i andra länder, bland annat USA.

Det finns tydliga skillnader mellan vitt och brunt snus, även om det finns risker associerade med båda.

– Brunt snus kallas även tobakssnus. Det innehåller tobak och giftet nikotin som lätt gör dig beroende, förklarar Vårdguiden 1177.

– Snus innehåller cancerframkallande ämnen. Du som snusar har en ökad risk att få vissa former av cancer, till exempel cancer i matstrupen och ändtarmen, samt en sämre prognos för prostatacancer.

Ofta smaksatt

Många menar att det vita snuset upplevs som fräschare.

– Vitt snus innehåller inte delar av tobaksplantan, utan växtfibrer och nikotin. Vitt snus kan ibland innehålla upp till fyra gånger så mycket nikotin som brunt snus, fortsätter 1177.

– Vitt snus smaksätts med olika godissmaker och fruktsmaker vilket kan göra det lättare att prova och fastna i ett beroende. Det finns också vitt snus utan nikotin. 

Foto: Swedish Match

Text: Redaktionen

År 2018 var ett rekordår för huvudstaden – precis som på flera andra platser i Sverige.

I Stockholm uppmättes då 25 dagar med värmebölja, det vill säga en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25 grader minst fem dagar i sträck.

Men på grund av klimatförändringarna kan dessa dagar komma att öka rejält i framtiden.

– Problematiken med värmeböljor är ny för oss i Sverige och vi har inte anpassat våra städer och samhällen för dessa nya förhållanden. Vi är vana att bygga hus och organisera verksamheter som ska klara svår kyla, inte värme, säger Martina Söderström, divisionschef för Environment & Planning på konsultbolaget Sweco, i en kommentar.

Kan bli 60 dagar med värmebölja

Enligt en ny analys från Sweco, som granskat 24 europeiska städer, är det brådskande att upprätta skydd mot värmeböljor.

År 2100 beräknas Stockholms rekord från 2018 ha kunnat öka med 150 procent. Det innebär att huvudstaden riskerar över 60 dagar med värmebölja – 37 fler än 2018.

– Frågor relaterade till värme förbises ofta i strategier för klimatanpassning, eller är riktad endast till känsliga grupper. Vi behöver öka vår resiliens, ha ett bredare fokus på hela befolkningen och få in de här frågorna i planeringen av våra samhällen och städer, säger Martina Söderström.

Upprättar åtgärdsplan

En tredjedel av Sveriges kommuner har åtgärdsplaner för att motverka extrem värmeökning.

Stockholm är inte en av dem.

Men enligt Sweco har nu huvudstaden insett behovet av att planera för värmeböljor och “utvecklar metoder för att öka utsatta gruppers motståndskraft mot extrem värme, med bland annat analys och kartläggning av skolor, förskolor och äldreboendens sårbarhet”.

– Förutom alla risker som värmeböljor kan innebära för individen, får värmeböljor andra stora konsekvenser för hela samhället. Risken för bränder ökar, men vi ser också stor påverkan på jordbruk, djurhållning, bevattning och dricksvattenförsörjning och mycket mer. Det påverkar hela samhället, säger Martina Söderström.

Dödligheten ökat 30 procent

Sweco pekar på att temperaturen i Europa ökar snabbare än det globala snittet.

Dessutom har dödligheten till följd av värme ökat med drygt 30 procent under de senaste 20 åren.

– Vi vet att värmeböljor innebär ökad risk för grupper som äldre, yngre och gravida, men det finns också en socioekonomisk dimension i frågan, säger Martina Söderström.

–  Vi pratar nu om klimatjämlikhet, då vi ser att socioekonomiskt utsatta grupper riskerar att särskilt fara illa under värmeböljor. Därför blir det av oerhörd vikt att tidigt identifiera strategier och anpassa områden för att klara stigande temperaturer.

Foto: A. Maria

Text: Redaktionen