OFFICIELLT DATUM: Nya regler för kamerabevakning i trafiken

2024 06 04

Från och med den 1 januari 2025 kommer nya regler att gälla för kamerabevakning i trafiken.

Det bekräftar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen kommer ges utökade möjligheter att bedriva kamerabevakning på svenska vägar. Från och med nästa år ska kamerabevakning som möjliggör automatisk igenkänning av registreringsnummer kunna användas i ökad utsträckning.

Kameraövervakning ska även utökas på gator och torg.

Gunnar Strömmer ser positivt på beskedet.

– Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister.

”Kameraoffensiv”

Utöver utökad kamerabevakning på vägar, gator och torg så föreslås det att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska få använda kamerabevakning som möjliggör automatisk ansiktsigenkänning.

Tekniken ska endast användas i vissa fall och i enlighet med EU:s AI-förordning. Den kan exempelvis användas för att förhindra en planerad terrorattack.

Regeringen kommer även gå fram med flera förslag som ska underlätta insamling och spridning av kamerabevakningsmaterial. Bland annat ska Transportstyrelsen få ökad skyldighet att dela med sig av uppgifter från trängselskattekameror och infrastrukturavgiftskameror. Kamerabevakningsmaterial föreslås också kunna delas lättare inom polisen och med andra brottsbekämpande myndigheter än i dag.

– De förslag jag tagit emot idag är ett led i regeringens kameraoffensiv, som innebär att vi rejält flyttar fram positionerna för brottsbekämpningen samtidigt som vi värnar rättssäkerheten. Jag välkomnar utredarens förslag och ser fram emot att skicka förslagen på remiss, säger Gunnar Strömmer.

Då är det på plats

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025. Förslaget om automatisk ansiktsigenkänning föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

 

 

 

 

 

 

Foto: Kathy 

Text: Redaktionen

SEB-EKONOM: Sverige riskerar ”omöjlig återvändsgränd” – stor sektor hotas

2025 07 12

En SEB-ekonom varnar för allvarliga problem.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad har gått trögt de senaste åren.

Nu riskerar Sverige än mer allvarliga problem, varnar en framstående SEB-ekonom.

Trumps hot om 30-procentiga tullar kan få mer långtgående konsekvenser än vad många tror – särskilt om EU väljer att svara.

”Kommer drabbas väldigt hårt”

President Donald Trump har skickat ett tullbrev till EU där han hotar med 30-procentiga tullar från 1 augusti.

Nu varnar SEB-ekonomen Robert Bergqvist för allvarliga konsekvenser, rapporterar TV4.

– Exporten från EU och från Sverige kommer drabbas väldigt hårt av de här höga tullarna. På toppen av detta kan vi lägga det faktum att vi har en svagare dollar och en starkare svensk krona, säger han till kanalen.

Svensk exportindustri riskerar alltså ett hårt slag. Det kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmarknaden.

Den svenska exportsektorn står för en stor del av Sveriges sysselsättning. Drygt 1,1 miljoner personer sysselsätts av exportsektorn, enligt Industriarbetsgivarna.

Men det finns också ett annat hot, enligt SEB-ekonomen.

”Omöjlig återvändsgränd”

Robert Bergqvist menar att det skulle bli extra problematiskt om EU skulle svara på tullarna.

Då kan samma situation uppstå som mellan USA och Kina, vilket skulle kasta in Sverige och EU i en ”omöjlig återvändsgränd”, enligt SEB-ekonomen.

– Tullarna bara höjs och höjs och i praktiken blir det en omöjlig återvändsgränd där man tar död på handeln mellan EU och USA, säger Robert Bergqvist till kanalen.

EU-tjänstemän ser dock Donald Trumps besked om 30-procentiga tullar från 1 augusti som en ”förhandlingstaktik”, rapporterar Reuters.

I Donald Trumps tullbrev till EU, som publicerades på Truth Social på lördagen, menar Trump att relationen mellan EU och USA inte har varit ”ömsesidig”.

– Vår relation har tyvärr varit långt ifrån ömsesidig. Från och med den 1 augusti 2025 kommer vi att ta ut en tull på endast 30 procent av Europeiska unionen på EU-produkter som skickas till USA, separat från alla sektorspecifika tullar, meddelar Donald Trump.

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Putin ställer oväntat krav på allierad: Gör som Trump säger

2025 07 12

Putin ställer ett oväntat krav på en av Rysslands nära allierade.

Putins Ryssland är nära allierade med Iran, och har också fått hjälp och stöd av Iran i kriget mot Ukraina.

Men nu ställer den ryske diktatorn ett stenhårt krav på regimen i Iran – ett krav som går emot Rysslands officiella linje.

Putin vill att Iran ska tillmötesgå Donald Trump.

Går emot officiell linje

Utåt sett har Ryssland backat Irans krav på att få fortsätta med sitt kärnprogram.

Men i direkta samtal med Iran kräver Putin att landet ska gå med på Donald Trumps krav, uppger källor för Axios.

Den ryske presidenten kräver att Iran ska gå med på ett avtal som innebär att landet inte längre får anrika uran. Det uppger bland annat tre europeiska regeringskällor med insyn i frågan, enligt tidningen.

Putin ska ha framfört denna uppfattning till både Iran, USA och Israel.

– Putin skulle stödja noll anrikning. Han har uppmanat iranierna att arbeta för det, för att göra förhandlingarna med amerikanerna mer gynnsamma, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

Iran ska dock ha svarat att de inte tänker överväga det förslaget.

”Det här är vad Putin har sagt”

Officiellt står Ryssland bakom Iran till hundra procent, men bakom kulisserna har Putin intagit en hårdare linje gentemot sin allierade efter 12-dagarskriget mellan Iran och Israel.

Nu vill Putin alltså att Iran ska gå Trump tillmötes för att möjliggöra ett avtal mellan USA och Iran.

Även en israelisk tjänsteman bekräftar uppgifterna, enligt tidningen.

– Vi vet att det här är vad Putin har sagt till iranierna, säger källan.

Putin ska även ha sagt detta till både Trump och Macron i telefonsamtal förra veckan.

Om uppgifterna stämmer så kan de uppfattas som anmärkningsvärda, eftersom Iran har gett Ryssland ett starkt stöd i kriget mot Ukraina, bland annat genom att förse Ryssland med attackdrönare och robotar, enligt tidningen.

Ändå väljer Putin alltså att sätta hård press på regimen i Iran och kräva att de ska gå med på Donald Trumps krav.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen