Det är på fredagsmorgonen det stora avslöjandet uppmärksammas.

Miljontals personers pensionspengar har använts för att investera i fastighetsjätten Emaar i Dubai. Samma företag har därefter sålt bostäder till kriminella vilket skapat förutsättningar för att tvätta maffiapengar.

Det avslöjar SVT tillsammans med norska E24.

Sjunde AP-fonden

Historien börjar 2014.

Bolaget, som till största del ägs av emiratet och Dubais ledare shejk Mohammed Bin Rashid al Maktoum, sattes på börsen 2014.

Därefter fattade den svenska statliga myndigheten Sjunde AP-fonden beslut om att köpa aktier i fastighetsjätten.

– Vi köper ett världsindex och då kom den här aktien med, säger myndighetens hållbarhetschef Johan Florén till SVT.

Säljer till kriminella

Emaar är ett ledande fastighetsbolag i Dubai och ligger bakom en stor del av stadens skyline. Men enligt morgonens uppgifter ingår en större mängd kriminella personer bland företagets kunder.

Bland annat ska penningtvättare för italienska Camorran, ibland kallad napolitanska maffian, samt den ledaren för den irländska och ökända Kinahan-kartellen, finnas bland klienterna.

Enligt Svenska AP-fonden bevakar man bolagen man är delägare i, men har inte fått några varningssignaler gällande Emaar.

Johan Florén understryker dock att “de åker ut” om de misskött sig allvarligt.

– Vi kommer att starta en undersökning med anledning av era uppgifter. Om vi hittar problem kommer vi kontakta bolaget, säger Johan Florén.

Svartlistat av EU

Fastighetsbolaget är enligt lag egentligen skyldiga att stoppa dessa affärer.

Sedan är ett par år tillbaka är dessutom Förenade Arabemiraten svartlistat över EU med anledning av att det råder hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism.

– I praktiken innebär det att det blir svårt att ha en affärsrelation med dessa stater, beslutet kommer få en stor negativ inverkan på Emiraten, sade Jon Petter Rui, professor vid Juridiska fakulteten vid universitetet i Bergen, till E24 vid beskedet 2022.

Inte på myndighetens lista

Beslutet att svartlista fattades efter att EU-parlamentet och icke-statliga organisationer under flera månaders tid tryckt på.

– Det här kommer hjälpa de drabbade länderna och se till att vår inre marknad fungerar, sade Mairead McGuinness, EU-kommissionär för finansiella tjänster och stabilitet, samtidigt.

Sjunde AP-fonden har svartlistat flera bolag. Emaar finns hittills inte på den listan.

Foto: Sweet Life

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen