Stor summa pengar betalas ut till 110 000 pensionärer

2024 05 29

Sveriges Riksdag har idag fattat beslut om att betala ut totalt 3,2 miljarder kronor till över 100 000 pensionärer.

Totalt omfattas 110 000 personer födda 1957 av beslutet som innebär att i snitt 28 000 kronor sätts in på kontot i sommar.

Det handlar om återbetalningen av den för höga skatt som betalades under 2023.

Beskedet kommer idag på onsdagen och tas emot med stor glädje från SPF Seniorerna som är en av aktörerna tillsammans med PRO som kämpat länge för saken.

– Ett glädjande och efterlängtat beslut för alla de 57:or som berörs, rätt skall vara rätt! Vi har fått samtal och mail från oroliga 57:or, det har varit svårt att hitta information och klara besked, säger Eva Eriksson, förbundsordförande SPF Seniorerna, i en kommentar.

– Även om politiska löften om återbetalning har getts har en viss oro funnits bland 57:orna så länge själva beslutet inte har fattats. Nu kan oron bytas mot en förhoppning om en snar återbetalning. Det är därför bra att 57:orna nu äntligen ska få tillbaka sina pengar som de är berättigade till.

Hamnade i kläm

Bakgrunden till utbetalningen finns i höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen.

Det fick till följd att personer födda 1957 hamnade i kläm – eftersom de betraktades som pensionärer vid 65 års ålder men på grund av en miss tvingades betala skatt som icke-pensionärer under fjolåret.

Samma miss ska nu rättas till i och med lagändringen i inkomstskattelagen som träder i kraft 1 juli 2024.

– Samtidigt måste också staten dra lärdom av de misstag som skett i hanteringen med årskull 1957, och i synkroniseringen av olika välfärdssystem, säger Eva Eriksson.

– Det är utmärkt att fel har rättats till för 57:orna. Men ännu har politiken inte löst problemet med att arbetsgivare och egenföretagare under 2023 har betalat för hög arbetsgivaravgift för personer födda 1957, och detta riskerar att upprepas för födda 1959.

Då kommer pengarna

Utbetalningarna av pengarna kommer att påbörjas samma datum som lagändringen träder i kraft – det vill säga 1 juli i sommar.

Beslutet idag är ett resultat av en intensiv kampanj och hårt arbete från SPF Seniorerna för att åldersgruppen skulle få tillbaka sina pengar, framhäver organisationen.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen