Det bekräftar Läkemedelsverket i ett nytt uttalande.

Specifikt handlar det om en reglering av receptfria läkemedel med särskilda krav på rådgivning, meddelar myndigheten.

Tanken är att ett så kallat “farmaceutsortiment” ska införas i lagen om handel med läkemedel.

Det innebär att kunden alltid ska få rådgivning från en farmaceut när man köper en produkt i den nya kategorin.

– Det föreslagna farmaceutsortimentet är en möjlighet för Läkemedelsverket att öka tillgängligheten för sådana läkemedel där receptfrihet bedöms lämplig, men rådgivning som nödvändig, säger Lena Björk, direktör på Läkemedelsverket, i en kommentar.

Receptbelagt kan släppas fritt

En följd kan bli att en del läkemedel som idag är receptbelagda kan släppas fria – förutsatt att en farmaceut ger råd i samband med köpet.

– Den nya kategorin ska ge ett utrymme för att kunna tillhandahålla fler läkemedel receptfritt. Det handlar om sådant som är receptbelagt idag, men där vi ser att det skulle fungera receptfritt under förutsättning att man först får rådgivning, förtydligar Lena Björk i en intervju med DN.

Utreder konsekvenserna

När de nya reglerna ska börja gälla är inte klart. Först ska Läkemedelsverket utreda hur regleringen av farmaceutsortimentet ska utformas. 

Det uppdraget har myndigheten nu fått av regeringen där konsekvenserna av en sådan förändring ska analyseras.

Uppdraget innefattar dock inte att peka ut exakt vilka läkemedel det är som ska ingå i den nya kategorin, men förhoppningen är att kunderna på landets apotek ska få en bättre förståelse för vad det är de köper.

– Det får också hållas troligt att medvetenheten kring och kunskapen om läkemedelsanvändningen av de receptfria läkemedlen med särskilda krav på rådgivning kommer att öka hos såväl konsumenter som farmaceuter, säger Lena Björk, 

Finns i grannländerna

Redan nu ingår det i öppenvårdsapotekens grunduppdrag att tillhandahålla rådgivning om läkemedel.

Den stora skillnaden med de nya reglerna väntas bli att det är Läkemedelsverket som bedömer att rådgivningen är nödvändig samt att den alltid ska ges av en farmaceut. 

– Vid rådgivning i den nya kategorin föreslås vidare att farmaceuten ska använda sig av ett produktspecifikt rådgivningsmaterial, vilket föreslås godkännas av Läkemedelsverket, understryker myndigheten.

Liknande kategorier finns idag i Finland och Norge, två länder som Läkemedelsverket samverkar med i frågan.

Foto: ICA-gruppen, Frida Ström

Text: Redaktionen

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen