Misstänks begå farliga handlingar – jagas med drönare

2024 05 26

Det är polisen i Värnamo som har beslutat att ta hjälp av drönare i Gnosjö.

Detta efter att ett flertal skogsbränder har rasat i området den senaste tiden, rapporterar SVT.

Polisen misstänker att brott ligger bakom de allvarliga bränderna.

– Ytterligare bränder riskerar att få stora konsekvenser, uppger Johan Borg från Värnamopolisen på Instagram.

Misstänks vara anlagda

Polisen misstänker alltså att bränderna är anlagda.

Under de senaste två veckorna har inte mindre än fem skogsbränder brutit ut i området, enligt kanalen.

 Senast i onsdags kväll drabbades Gnosjö av en skogsbrand i närheten av reningsverket, rapporterar Värnamo Nyheter.

– Vi är där med ett omfattande resurspaket, kommenterade räddningstjänstens ledningsoperatör, enligt tidningen.

– Vi dränker området.

Sätter in drönare

Anledningen till att polisen misstänker att bränderna är anlagda, är att det inte skedde några skogsbränder alls i området förra året trots att det rådde ungefär samma väderförhållanden då som nu, uppger kanalen.

Nu har det alltså skett fem bränder på två veckor, och även om det inte finns någon misstänkt gärningsperson så tror polisen att brott ligger bakom.

Därför har man nu fått möjlighet till kameraövervakning kring Gårö och Bäckaskog.

Området kommer att bevakas med drönare i syfte att få stopp på en eventuell gärningsman.

– Drönare är ett bra komplement till andra åtgärder vi genomför i Gnosjö, enligt Johan Borg.

Stor brandrisk i stora delar av Sverige

Med tanke på väderförhållanden råder det överlag hög brandrisk i Sverige just nu.

SMHI gick tidigare i veckan ut och varnade för den höga brandrisken.

I dagsläget varnar SMHI för risk för skogsbrand i Götaland, Svealand och delar av Norrland samt Gotland.

– Risken för bränder i skog och mark är stor eller mycket stor, uppger SMHI.

Arkivfoto: Jason Blackeye

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen