Oväntat besked från Natochefen – “Det är dags nu”

2024 05 25

Natochefen Jens Stoltenberg kommenterar nu läget i Ukraina.

Och han understryker att han stöttar ett förslag om att låta Ukraina slå till i Ryssland med vapen från väst.

Det är någonting som Ryssland och Vladimir Putin tidigare har varnat för.

Men nu börjar debatten luta åt att väst framöver kan komma att tillåta ukrainska attacker i Ryssland med västerländska vapen.

Är ett aggressionskrig

Det är i en intervju med The Economist som generalsekreteraren uttalar sig.

– Vi måste komma ihåg vad det här är. Det här är ett aggressionskrig från Ryssland mot Ukraina. Ukraina har rätt att försvara sig. Och det inkluderar att attackera mål på ryskt territorium, säger han till tidningen.

“Det är dags nu”

Stoltenberg framhåller att han är medveten om risken för eskalering, men att det finns en tydlig skillnad på vapendistribution och direkt militär närvaro.

– Det är dags för allierade att överväga om de ska häva några av de restriktioner som de har infört för användningen av vapen som de har donerat till Ukraina. säger han.

“De förbereder sig”

Situationen vid frontlinjen är alltjämt mycket intensiv, och enligt en ny analys från tankesmedjan Institute for the Study of War så förbereder sig Ryssland för mer.

– Ryssland förbereder sig för närvarande för möjligheten av ett konventionellt krig med NATO, och Kreml kommer sannolikt att betrakta allt annat än ukrainsk kapitulation som ett existentiellt hot mot Rysslands förmåga att utkämpa ett sådant krig, framhåller ISW.

–  Ryska militära ledare som planerar ett krig mot NATO måste anta att Ukraina kan gå in i ett sådant krig på NATO:s vägnar oavsett Ukrainas medlemskapsstatus.

Allvarliga utmaningar

ISW bedömer fortsatt att situationen är allvarlig.

– En front med Nato längs hela Rysslands västra gräns mot Europa ställer den ryska militären inför allvarliga utmaningar, vilket ISW tidigare har bedömt, medan ett ukrainskt nederlag skulle ge Ryssland möjlighet att placera ut sina styrkor längs hela Europas östra flank från Svarta havet till Finland.

– En rysk seger i Ukraina skulle inte bara undanröja hotet från Ukraina som en potentiell motståndare under ett eventuellt konventionellt krig med Nato, utan skulle också ge Ryssland ytterligare resurser.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Blytungt besked för Trump i natt

2025 04 18

Ett nytt besked sätter den amerikanske presidenten Donald Trump i minst sagt dålig dager.

En rekordlåg nivå.

Till och med sämre än de sämsta siffrorna under hans föregående mandatperiod.

Så beskrivs resultatet från de färska mätningar som Newsweek och CNN tagit del av – och som innebär ett tufft besked för den amerikanske presidenten Donald Trump.

Rekordlågt stöd

Enligt opinionsmätningarna är Trumps stöd bland amerikanska oberoende väljare nämligen rekordlågt.

Oberoende väljare var avgörande för Trumps seger i valet 2024, där 46 procent stödde honom.

Detta jämfört med 41 procent i valet 2020 – då 54 procent i samma väljargrupp röstade på Demokraterna.

“Gillar inte hans ord”

Enligt CNN:s opinionsanalytiker Harry Enten har Trumps stöd bland oberoende väljare gått från minus 16 procent 2017 – till minus 22 procent år 2025, vilket innebär att presidenten “slagit sitt egna rekord”.

– De motsätter sig, motsätter sig, motsätter sig. De gillar helt enkelt inte de ord som kommer ur Trumps mun, framhåller Enten.

Läs mer: Trump har vaknat – får vredesutbrott direkt

“Trio i negativitet”

Trumps stöd i väljargruppen verkar ha urholkats – bland annat efter tullbeskeden den 2 april, som skakade om marknaderna ordentligt innan de sedermera stabiliserades något av en utropad paus.

– De gillar inte någonting som kommer ur Donald Trumps mun just nu, förutom kanske vad gäller invandring, men när det gäller ekonomin, när det gäller överlag och när det gäller tullar, så är det en trio för negativitet för oberoende väljare, säger Enten.

“Kina vill förhandla”

Under gårdagen meddelades det att “alla länder” numera vill träffas för att förhandla med regeringen Trump – till och med rivalen Kina, trots det handelskrig landet utkämpar med USA.

– Varje land, inklusive Kina, vill träffas, säger Trump.

Läs vidare: Trumps lycka – efter Kinabesked

Foto: G. Skidmore

Text: Redaktionen


Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Miljömålsberedningen går fram ett förslag om nytt förbud som bland annat påverkar hushåll med trädgård.

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen