Ger besked om förbud mot bensin- och dieselbilar

2024 05 24

Nya bensin- och dieselbilar kommer stoppas från EU:s gator från och med 2035.

Det fastslog EU-parlamentet i februari.

Nya bilar kommer inte längre att få producera några koldioxidutsläpp, vilket i praktiken innebär ett förbud mot försäljning av bensin- och dieselbilar.

Osäkerhet inom största gruppen

Omröstningen i februari blev jämnare än vad många hade räknat med. Hela 279 EU-parlamentariker röstade nej till ett förbud. Det hjälpte dock föga eftersom ja-sidan samlade ihop 340 röster.

Efter att beslutet klubbats igenom började det tisslas och tasslas inom Europarlamentets största partigrupp, EPP.

Ett läckt utkast visade att EPP öppnade för att ”revidera lagen så snart som möjligt”. Några dagar senare dementerade dock gruppen uppgifterna och ställde sig bakom ett förbud.

Det står dock klart att förbudet splittrar Tidöpartierna.

Sverigedemokraterna är en stor motståndare till ett förbud och i februari öppnad KD för att revidera eller riva upp beslutet.

– Man måste vara beredd att ompröva beslut. Jag tycker inte att det ska finnas ett förbud mot en viss teknik. Tvärtom ska vi välkomna alla innovationslösningar som bidrar till minskade utsläpp, sa Ella Kardemark, KD:s andranamn i EU-valet, till SvD.

Moderaterna ger besked

Nu ger Moderaterna ett definitivt besked om vad partiet anser om förbudet.

M vill varken revidera eller riva upp beslutet.

Det fastslår partiets förstanamn till EU-valet, Tobias Tobé.

– Jag tror att bilen kommer att vara fortsatt viktig för många människor. Däremot är det givet att vi behöver ställa om och komma bort från bensinbilar, säger han till SvD.

Tobé tillägger att ett förbud mot bensin- och dieselbilar egentligen inte ”ligger i Moderaternas natur”, men att det krävs ”tydliga spelregler” för att bana väg för en skyndsam omställning till elbilar.

Moderaten hoppas även att förbudet kommer gynna den svenska bilindustrin, som arbetar hårt för att elektrifiera marknaden.

– Jag skäms inte för att jag har haft tät kontakt med svensk fordonsindustri inför min bedömning. Men jag anser också att vi behöver göra mer även på det här området om vi ska nå våra klimatmål, säger Tobias Tobé till tidningen. 

Foto: Moderaterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen