Stor naturkatastrof – över 100 personer uppges döda

2024 05 24

Ett enormt jordskred har ägt rum i ett utsatt land i Stilla havet.

Det är önationen Papua Nya Guinea som drabbats av ett mycket kraftigt jordskred, rapporterar ABC News.

Enligt lokala uppgifter har minst 100 personer dött. Dödssiffran har ännu inte bekräftats av myndigheterna.

En hel by uppges ha utplånats av naturkatastrofen och döda kroppar hittas i ruinerna.

Vittnen talar om att hus fullständigt plattats till marken.

– Det har inträffat när folk fortfarande sov under de tidiga timmarna och hela byn har försvunnit, säger Elizabeth Laruma, ordförande för Porgera Women in Business Association, till ABC.

Hon tillägger:

– Vad jag kan förmoda handlar det om över 100 personer som är begravda under marken.

"Byggnader har kollapsat"

Polisen i Papua Nya Guinea har hittills inte besvarat några frågor om dödssiffrorna eller arbetet som pågår på plats just nu.

Det är även oklart om räddningstjänsten har lyckats ta sig in i det avlägsna området på ön.

Videor som delas på sociala medier visar hur invånare drar fram kroppar från spillror och under träd.

– Byggnaderna har kollapsat, säger en student på plats.

– De här sakerna gör det svårt att hitta kropparna snabbt.

Stora konsekvenser

Utöver de omedelbara skadorna fruktas nu även konsekvenser över tid. Katastrofen kan innebära att varor och tjänster inte kan levereras till den drabbade byn.

En hel väg till staden Porgera har blockerats på grund av jordbävningen.

– När den här vägen stängs av – och jag vet inte hur lång tid det kommer att ta – kommer det att ha en riktigt stor inverkan på människorna där ute när det gäller varor, bränsle och tjänster, säger Elizabeth Laruma.

– Det kommer att ha en stor inverkan på livet för människorna i Progera.

Tidigare drabbad

Papua Nya Guinea har tidigare drabbats av allvarliga naturkatastrofer.

År 2018 ägde en jordbävning rum som uppmättes till en magnitud på 7,5. Minst 55 människor dog. Ön drabbades även av efterskalv med magnituden 7,1.

Arkivfoto: N. Ganzhyi

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Baltikum hjälper Ryssland i Östersjön

2025 10 28

De baltiska staterna misstänks hjälpa Ryssland i Östersjön.

Ett nätverk av företag i Litauen, Lettland och Estland uppges bidra till att hålla Rysslands så kallade skuggflotta i gång – trots EU:s sanktioner, rapporterar Svenska Yle.

Kopplas till Ryssland

Baltikum har länge profilerat sig som en av de mest Rysslandskritiska regionerna i EU.

Men bakom kulisserna finns nu tecken på motsatsen.

En gemensam granskning av medier i Litauen, Lettland och Estland visar att ett nätverk av företag i regionen hjälper till att förse ryska fartyg med bränsle på öppet hav, avslöjar det litauiska public service-bolaget LRT.

De misstänkta operationerna ska ha genomförts av bunkerfartygen Rina och Zircone, som vid flera tillfällen tankat oljetankfartyg med koppling till ryska hamnar.

– Minst 20 av dessa fartyg visar tydliga tecken på att tillhöra den ryska skuggflottan vid tidpunkten för tankningarna, säger Anatalij Kravtsev, analytiker vid Kyiv School of Economics, till LRT.

LÄS MER: Putins nya taktik i kriget

Skrivna i Dubai

De två bunkerfartygen tillhör FB Trade, ett företag registrerat i Dubai.

Men bakom bolaget finns kopplingar till den baltiska bunkringsjätten Fast Bunkering, som tidigare verkat i hamnen i Klaipėda i Litauen.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Förenade Arabemiraten blivit en tillflyktsort för företag som vill undvika EU:s insyn.

– Att flytta bolag till Dubai har blivit en vanlig trend eftersom man där kan dölja vad som helst. Många ryska företag med koppling till skuggflottan flyttade dit just av den anledningen, säger sjöfartsexperten Salvatore R. Mercogliano till LRT.

Svårt att övervaka

Fast Bunkering uppges utföra komplexa fartygsoperationer som gör det nästintill omöjligt att övervaka transporterna. Trots EU:s växande sanktionspaket fortsätter Rysslands olja att flöda ut på världsmarknaden.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys menar att sanktionerna fungerar, men inte tillräckligt snabbt.

– När restriktionerna träder i kraft har Ryssland redan tjänat sina pengar. Företagen hinner alltid ligga ett steg före myndigheterna, säger han till LRT.

Analytiker varnar för att situationen kan förvärras.
– Sedan invasionen har antalet fartyg i den här ”mörka flottan” tredubblats. I stället för att göra haven säkrare har sanktionerna gjort dem farligare, säger Michelle Wiese Bockmann, analytiker inom maritim underrättelsetjänst.

LÄS MER: Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: Ryssland skuggflotta estland sillamae

Text: Redaktionen


28 oktober 2025

Yrkesgrupp pratar för dålig svenska – ska testas

2025 10 28

Runtom i Sverige ska flera kommuner införa språktest för nyanställda.

Det talas för dålig svenska bland förskolepersonalen.

Larmet kommer från olika skolledare.

På flera håll har i landet frågan om språktest därför kommit på tal. I exempelvis skånska Landskrona införs ett sådant test efter nyår.

Nu har barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg fattat beslut om att utreda huruvida samma sak ska göras i grannstaden, rapporterar HD.

– Vi skulle ha infört språkkrav för längesen, säger Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i nämnden, till lokaltidningen.

Ministern: "Ett problem"

Kommunernas besked går i linje med det som kom från regeringen redan förra året. Dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) meddelade då att Skolverket skulle förtydliga vilka kunskaper i svenska som förskolepersonal ska ha.

– Tyvärr finns det förskolor där personalens kunskaper i svenska språket brister. Det är ett problem, och särskilt i de områden där många av barnen har ett annat modersmål än svenska, sade hon förra sommaren.

Enligt Karin Gerken, som är HR-chef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, har frågan varit aktuell i flera år.

– Vi får regelbundet signaler från skolledare i våra verksamheter att språkkunskaperna brister. Det gäller förstås långt ifrån alla medarbetare, säger hon till HD.

LÄS MER: Hit reser svenska folket på höstlovet

Larmet: folk kan inte göra sina jobb

Vid Helsingborgs kommunala förskolor har rektorer och förskolechefer hävdat att svenskan är så pass illa att folk inte kan göra sitt jobb ordentligt. Det gäller i synnerhet barnskötare, resurspersoner och elevassistenter.

Exakt hur språktesten ska formas är inte klart. Enligt barn- och utbildningsnämnden kommer utredningen att ske “försiktigt”.

Dubravka Trejling Nikolic framhåller exempelvis att man bland annat måste förhålla sig till diskrimineringslagen och att språktest måste ske på “bra villkor”.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen