Larm vid Arlanda – stora resurser på väg

2024 05 21

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att en stor insats pågår vid Arlanda.

Det har larmats om haveri vid flygplatsen, och flera räddningsenheter är just nu på väg.

Däribland en ambulanshelikopter, rapporterar Expressen.

“Rökutveckling”

Stockholmspolisen har uttalat sig om situationen.

– Det är någon typ av rökutveckling från ett flygplan, säger presstalesperson Nadya Norton. 

Polis på plats

Utöver räddningsenheterna och ambulanshelikopter är även polis på väg till platsen.

Enligt uppgifter till Aftonbladet ska det röra sig om rök från en av motorerna på ett större flygplan.

– Det ska vara personer ombord, säger Nadya Norton till Aftonbladet.

Ett varningslarm

Det är ett flygplan av typen Airbus 350 från Air China som nu undersöks av räddningstjänsten.

Övrig verksamhet på Arlanda påverkas inte.

Passagerarna sitter kvar på planet och det ska inte vara någon större panik.

– Det är ett varningslarm som har gått, på grund av rökutveckling från motorn på ett plan som taxades ut, säger Peter Wärring, pressansvarig på Swedavia, till Expressen.

Det finns i nuläget inga uppgifter om skador.

Sveriges största flygplats 

Stockholm Arlanda Airport är Sveriges största flygplats och flygplatsen erbjuder 107 olika direktlinjer varav 87 är utrikes och 20 inrikes och dessutom en rad charterdestinationer.

Sveriges riksdag beslutade att satsa på en storflygplats 1946 och den 26 november 1954 gick invigningsflygningen.

– 1960 lyfter SAS DC-8 på den första reguljära flygningen till New York. Den 1 april 1962 förklaras Stockholm-Arlanda flygplats officiellt öppnad av kung Gustav VI Adolf, uppger Swedavia.

Foto: J. Tuomi

Text: Redaktionen

Bebis har anträffats med 23 brutna ben

2024 06 22

Det är i Kristianstad som personal på akuten har tvingats agera.

Detta efter att föräldrar kommit in med sitt nyfödda barn.

Föräldraparet sökte vård för barnet, men personalen upptäckte skador som gjorde att de kopplade in Socialtjänsten.

Det rapporterar TV4 och Sydsvenskan.

23 brutna ben

Efter att barnet undersökts vid centralsjukhuset i Kristianstad slog personalen på akuten fast att det rörde sig om anmärkningsvärda skador.

Den nio veckor gamla bebisen hade 23 brutna ben, bland annat på överarmen, revbenen, hand- och fotlederna.

Personalen slog larm till Socialtjänsten, varpå föräldrarna hävdade att bärsjalen satt för hårt och var den förmodade orsaken till skadorna.

“Upprepat våld”

Rättsläkaren menar att det finns tecken på “upprepat trubbigt våld” och att “den samlade skadebilden visar att de har tillfogats av annan person”.

– Barnet har haft omfattande skador och det här har varit ett mycket komplicerat ärende, säger åklagare Magdalena Holmberg till Sydsvenskan.

Brottsmisstankar upprättades mot föräldrarna initialt men har sedermera lagts ner på grund av bristande bevis.

Barnet har efter händelsen stora motoriska svårigheter, men stora oklarheter råder alltjämt angående exakt hur skadorna uppstod.

Alla kan anmäla

Socialtjänsten arbetar löpande med att se till att barn inte far illa, och uppmanar alla som gjort observationer att anmäla om man misstänker att ett barn skadas.

– Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten, förklarar Socialstyrelsen.

– Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga, skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Kan göras anonymt

Utöver de som är anmälningsskyldiga så är det viktigt att allmänheten vet om att misstankar alltid ska anmälas.

– Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten, fortsätter Socialstyrelsen.

– Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten.

Foto: A. Romansa

Text: Redaktionen

Folkhälsomyndigheten: Alla svenska patienter med symtom ska testas

2024 06 22

Alla svenska patienter som läggs in på sjukhus med influensasymtom ska nu testas för viruset. 

Förändringen har redan börjat appliceras i Sverige, bekräftar Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Sjukhusen skickar proverna till oss för sekvensering av viruset, för att utesluta att det rör sig om fågelinfluensa, säger han till Läkemedelsvärlden.

"Potential för pandemi"

Magnus Gisslén understryker att fågelinfluensan, H5N1, i allra högsta grad är en viktig fråga för Folkhälsomyndigheten.

Konsekvenserna om man missar en ny smittspridning kan bli allvarliga.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, säger Magnus Gisslén.

Uppmaning från Europa

Den skärpta övervakningen har satts in efter en uppmaning från Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

Tidigare har Världshälsoorganisationen, WHO, slagit larm om en ökad spridning av just fågelinfluensa. Nyligen bekräftade Finland att man ska inleda en massvaccination av medborgare som har förhöjd risk att smittas av viruset, till exempel personer som arbetar med fjäderfän.

EU har köpt upp 665 000 vaccindoser av tillverkaren CSL Seqirus och förbehåller sig rätten att köpa ytterligare 40 miljoner doser de kommande fyra åren.

Sverige har dock sagt nej till att ingå i upphandlingen.

– Vi har få fall jämfört med förra året, och sommarhalvåret är normalt sett högsäsong för fågelinfluensa. Det gör att vi bedömer att risken för större spridning är låg, sade Magnus Gisslén till DN för två veckor sedan.

Till Läkemedelsvärlden tillägger statsepidemiologen att detta gäller “för närvarande”.

Första dödsfallet

I början av juni meddelade WHO att det första dödsfallet kopplat till fågelinfluensa ägt rum när en 59-årig man i Mexiko testats positivt av viruset, utan att ha haft kontakt med djur, och därefter avled på sjukhus.

Efteråt gick WHO ut med att dödsfallet hade olika orsaker inte kunde tillskrivas viruset. Risken för allmänheten bedöms som låg, var beskedet då.

Foto: Folkhälsomyndigheten resp Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen