UPPGIFTER: Trisslotter stoppas i butiker

2024 05 17

Det kan bli betydligt krångligare för den som vill köpa en Trisslott i framtiden.

Den populära skraplotten kan förbjudas i fysiska butiker.

– En nyligen presenterad utredningen vill i praktiken sätta stopp för trissförsäljningen i dagligvaruhandeln.

Det säger Pär Bygdeson, vd för Livsmedelshandlarna, i ett uttalande på branschorganisationens Youtubekanal.

Stopp för betalkort

Bygdeson hänvisar till regeringens utredning ”Ett nytt förbud mot spel på kredit”.

I utredningen föreslås det att ett förbud ska införas mot att licenshavare och spelombud tillåter eller medverkar till att spel om pengar betalas med krediter.

– Det man vill göra är att förbjuda spel på kredit, vilket kan tyckas vara lovvärt, men som förslaget är formulerat innebär det att det blir stopp för allt att spel på kredit, inklusive alla former av betalkort, säger Pär Bygdeson och tillägger:

– Om det här förslaget går igenom riksdagen kommer den som säljer Trisslotter, eller andra spel i butik enbart kunna ta emot betalning via kontanter eller swish.

Livsmedelshandlarna ska kommentera utredningens förslag i ett remissvar som ska skickas till regeringen senast torsdagen den 23 maj. 

Pär Bygdeson konstaterar att organisationen kommer uppmana regeringen att ändra förslaget.  

– Från Livsmedelshandlarnas sida kommer vi att påpeka problemen med detta och begära att alla betalsätt ska vara godkända vid köp av spel i fysisk butik.

Fakta: Trisslotten

- Sveriges mest sålda skraplott

- Lanserades 1986

- Det säljs omkring 300 000 Trisslotter varje dag

- Under 2022 blev antalet miljonvinster på Triss 88 stycken. Det totala vinstvärdet för samtliga Trisslotter uppgick till 182 300 000 kronor

- Rent statistiskt behöver du köpa 32 876 Trisslotter innan du får en vinst på 10 000 kronor eller mer, vilket skulle kosta 986 280 kronor

Källor: Svenska Spel, Compricer resp CasinoWings

Foto: Svenska Spel

Text: Redaktionen


Larm från Ryssland – 26 procent av en hel bransch kan gå under

2024 11 14

Den ryska flygbranschen står inför enorma utmaningar.

Vladimir Putin har erkänt att den ryska ekonomin står inför vissa utmaningar.

Avsaknad av tillräckligt många arbetare och stigande räntor har blivit ett problem.

Samtidigt finns det större utmaningar i vissa branscher än i andra.

30 ryska flygbolag

På onsdagen kommer uppgifter om att den ryska flygbranschen har stora problem.

Den ryska tidningen Izvestia rapporterar att så många som 30 ryska flygbolag kan gå i konkurs under 2025 - vilket motsvarar 26 procent av landets passagerartrafik.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Sanktionerna slår hårt

Sedan inledningen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har många västerländska länder infört omfattande sanktioner mot Ryssland.

Flygbranschen har påverkats kraftigt.

– Ett trettiotal ryska flygbolag, som står för 26 procent av den inhemska passagerartrafiken, kan komma att gå i konkurs under 2025, uppger Kyiv Independent.

– Sedan den fullskaliga invasionen började, infördes västerländska sanktioner mot de flesta ryska flygbolag. Som ett resultat av detta slutade flera branschaktörer 2022 att göra leasingbetalningar.

De ryska flygbolagen befarar att deras ekonomiska situation kommer att försämras och att deras operatörscertifikat kommer att återkallas på grund av ackumulerade skulder för leasing av utländska flygplan.

Medger problem

Vladimir Putin medger att det finns vissa utmaningar i den ryska ekonomin.

– Svårigheter och obalanser kvarstår i ekonomin, har han sagt enligt Newsweek.

Rysslands ekonomiska tillväxt har drivits på av rekordhöga militärutgifter, men bristen på arbetskraft, som förvärrats av truppförluster i Ukraina och kompetensflykt av dem som undvikit värnplikten, har drivit på inflationen, som centralbanken har försökt dämpa med höjda räntor.

Ökade kostnader

Marknadsanalytikern Grzegorz Drozdz har uttalat sig om situationen.

– Dessa höjningar har avsevärt ökat kostnaden för nya lån och lån med rörlig ränta. Den ryska rubeln fortsätter att försvagas trots höga realräntor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Ostmärke i konkurs – sålde på Ica och Coop

2024 11 15

Ett svenskt ostföretag går nu under.

Under det senaste åren har många bolag i olika branscher fått det tufft.

På grund av de snabba räntehöjningarna från Riksbanken har företag i bland annat restaurangbranschen och fastighetssegmentet konkursat.

Även i livsmedelsbranschen har många fått det svårt - det senaste i raden är ostföretaget Ockelbo ost som nu går i konkurs.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Har försökt

Ockelbo ost har flera gånger försökt rädda verksamheten - men nu är det över.

Konkursförvaltaren Henric Schef förklarar:

– Man har haft en tung ekonomisk utveckling under flera års tid och tappat större kunder, säger han till SR.

12 anställda berörs

Totalt 12 anställda berörs av konkursen.

Enligt Arbetarbladet har de anställdas löner inte betalats ut för oktober månad.

Ockelbo ost har enligt Nu.se sålt ostar på Ica och Coop och länge varit ett uppskattat ostmärke.

Efter 24 år

Ockelbo Ost var beläget i Ockelbo 4,7 mil nordväst om Gävle och 3,3 mil norr om Sandviken. 

Företaget grundades år 2000 och sålde till en början ost under namnet Ostpacken. Företaget växte årligen och hade kapacitet att leverera ost i hela Sverige. 

De producerade flera populära ostar som har sålts i matbutiker runt om i landet - däribland Ockelbo röd, Ockelbo blå och Ockelbo svart.

Ljusare tider framöver

Det har som bekant varit ett par oerhört tuffa år för svensk ekonomi.

Mängder av företag har gått i konkurs och många har tvingats lämna sina jobb i flera olika branscher.

Räntehöjningarna har slagit hårt, men inflationstakten har till slut lugnat sig och Riksbanken är i full gång med räntesänkningar.

Ekonomiska bedömare pekar på att ännu fler räntesänkningar är att vänta, någonting som kommer att gynna såväl hushåll med bolån som företag som har haft det kämpigt.

Statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare aviserat att Sverige nu lägger om finanspolitiken till att vara inriktad på tillväxt och utveckling snarare än inflationsbekämpning.

Foto: Ö. Örtel resp Ica resp Coop

Text: redaktionen