Tidigare rikspolischef Anders Thornberg misstänks för brott

2024 05 15

I februari förra året hittades tidigare polischefen Mats Löfving död.

Nu är Anders Thornberg, rikspolischef mellan 2018 och 2023, misstänkt för vållande till annans död.

Det bekräftar Thornberg själv i en skriftlig kommentar till Expressen.

– Det jag anklagas för är att jag inte stoppade utredaren Runar Vikstens presskonferens.

Han tillägger att han nekar till brott.

– Jag har inte varit oaktsam. Mats Löfvings död har varken varit förutsägbar eller orsakats av mig.

Regionpolischef

Mats Löfving var regionpolischef för Stockholm och hittades avliden i sitt hem kvällen den 22 februari 2023.

– Det är med stor sorg och bestörtning jag tagit emot besked om att ställföreträdande rikspolischef och regionpolischef Mats Löfving har avlidit. Det är oerhört tragiskt, sade Anders Thornberg vid tillfället.

Tung meritlista

Mats Löfving blev 61 år gammal.

På sin meritlista hade han flera stora uppdrag inom polisen, bland annat länspolismästare i Östergötland.

För tolv år sedan blev han ansvarig för Stockholmspolisen och Gotland. Två år senare utsågs Löfving till polisens då nya Nationella operativa avdelnings första chef. I samma veva utsågs han till ställföreträdande polischef.

År 2020 tog Mats Löfving över som regionpolischef i Stockholm.

Omplacerades 2022

Den sista tiden i Mats Löfvings yrkesliv präglades av turbulens.

Polischefen omplacerades i december 2022 i samband med att en utredning inleddes om jäv. Bakgrunden var uppgifter om att Löfving skulle ha haft en relation med en underordnad, dåvarande underrättelsechef Linda Staaf.

Utredningens resultat presenterades av polisens särskilda utredare kort före Löfvings död.

– Enligt rapporten hade Löfving gjort sig skyldig till jäv och utredaren rekommenderade att rikspolischefen borde överväga att avskeda Löfving eller avskilja honom från hans chefspost, skriver Sveriges Radio.

Anmälde polisen

I december förra året lämnade Arbetsmiljöverket in en åtalsanmälan mot Polismyndigheten för misstänkt arbetsmiljöbrott. Myndigheten var kritisk till hur man hade hanterat Mats Löfvings utsatta position och menade att inga ordentliga riskbedömningar hade gjorts.

Det var i samband med det som en förundersökning gällande arbetsmiljöbrott innefattande vållande till annans död inleddes.

Text: Redaktionen


Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna. 

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen


15 augusti 2026

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen