SVERIGE: Restaurangkedja går i konkurs

2024 05 15

Ytterligare en restaurangkedja tvingas nu slå igen dörrarna.

Konkursvågen fortsätter i Sverige och många bolag i olika branscher har på grund av ekonomiska bekymmer behövt lägga ner verksamheten.

Nu kommer besked om att restaurangkedjan Klang Market, som har restauranger i bland annat Malmö, Göteborg, Uppsala, Östersund och Umeå, går i konkurs.

Det rapporterar bland andra Fastighetsvärlden och Östersunds-Posten.

Stora skulder

Klang Market serverade tacos, sallader, hamburgare, tapas och pizza vid restaurangerna.

Precis som för flera andra bolag har dock räntetrycket och den ekonomiska situationen blivit allt för svår.

Enligt Fastighetsvärlden hade företaget skulder på över 10 miljoner kronor förra året.

Flera restauranger

Klang Market hade restauranger på flera håll runt om i landet.

Här är de Klang-restauranger som nu kommer att behöva stängas ner framöver.

- Göteborg

- Hornstull

- Karlaplan

- Malmö

- Östersund

- Sergels Torg

- Sundsvall

- Umeå

- Uppsala

- Västerås

- Växjö

- Mall of Scandinavia

Konkursförvaltare Bo Söder förklarar att man tillfälligt kommer att hålla igång vissa restauranger under konkursprocessen.

– Vår plan är att fortsätta driften där det går, säger han till Sundsvalls tidning.

Kraftig ökning

I april månad har konkursvågen fortsatt dra över Sverige, enligt statistik från myndigheten Tillväxtanalys.

– I april gick 1 034 företag i konkurs, en ökning med 77 procent jämfört med april 2023. Det var det högsta antalet konkurser i april månad sedan 1994.

Dystert år

2024 har än så länge varit ett dystert år för många anställda.

– Hittills i år har 4 019 företag med 9 843 anställda gått i konkurs, vilket är en ökning med 59 procent av antalet företagskonkurser och en ökning med 65 procent av antalet berörda anställda jämfört med motsvarande period 2023, fortsätter Tillväxtanalys.

– Under perioden januari till april i år har konkurserna ökat i samtliga län, jämfört med motsvarande period 2023. Bland storstadslänen ökade antalet konkurser mest i Stockholms län. Under samma period ökade antalet anställda berörda av konkurs i alla tre storstadslän och mest i Stockholms län.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 26

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen av Krym 2014 har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen