Statsministern: då kan vi ha kärnvapen i Sverige

2024 05 13

Frågan om kärnvapen på svensk mark hänger i luften.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uteslutit ett sådant scenario.

– Vi ser inget behov av att Sverige ska ha permanenta baser eller kärnvapen på svensk mark i fredstid, och det är ett svenskt beslut som jag anser respekteras fullt ut, sade han till SVT i mars.

Nu öppnar Kristersson för kärnvapen på svenskt territorium.

Men bara på ett villkor – om Sverige blandas in i en väpnad konflikt.

– Om det blir krig hos oss på vår mark som Sverige dras in i efter anfall av andra, då är det en helt annan situation. Då har Nato nytta av det kärnvapenparaply som måste finnas i demokratierna så länge Ryssland har kärnvapen, säger Ulf Kristersson idag i P1 Morgon.

"Sverige blir en måltavla"

Flera aktörer, däribland Svenska Freds och Vänsterpartiet, har krävt ett uttryckligt förbud i lagen mot kärnvapen på svensk mark efter att det stod klart att Sverige blev medlem i Nato.

Man ser också risker med det så kallade DCA-avtalet som undertecknades med USA tidigare och som ger amerikanerna tillträde till svenska militärbaser.

– DCA-avtalet öppnar för att placera kärnvapen på svensk mark. Det gör att Sverige blir en måltavla vid konflikt, sade Vänsterledaren Nooshi Dadgostar i förra helgens partiledardebatt i SVT.

"En helt annan sak"

Regeringen har sagt att det inte behövs ett konkret förbud mot kärnvapen eftersom det redan finns ett riksdagsbeslut om att det inte ska finnas massförstörelsevapen i Sverige i fredstid.

Men om det blir krig är det en “helt annan sak” enligt Kristersson. Då kan frågan omprövas.

Enligt statsministern måste alla demokratiska länder i världen yttersta kunna försvara sig mot länder som kan hota med kärnvapen.

– Däremot är det inte så att USA bara får andra planer, utan det är Sverige som bestämmer över svenskt territorium. Det är glasklart. Allt sker på svenska villkor, det är helt entydigt. Det kan inte ens de som vill missförstå lyckas med.

Röstas i juni

DCA-avtalet är tänkt att formellt avgöras i riksdagen i mitten av juni.

Det här avtalet är viktigt för svensk säkerhet, vi kan förenkla förutsättningarna för att kunna få stöd från USA i händelse av kris eller krig, sade Pål Jonson (M), Sveriges försvarsminister till SVT förra veckan.

Det framgår också att avtalet bygger på svensk suveränitet, på respekt för svensk lagstiftning och svenskt samtycke, det är ingen som kommer att tvinga oss till detta.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen