Norska Folkhälsomyndigheten: ”Våldsam ökning” av farlig sjukdom

2024 05 09

Under årets första månader har fem miljoner människor smittats av denguefeber.

Över 2 000 har dött i sjukdomen som sprids via myggor.   

Nu varnar norska Folkhälsoinstitutet , Norges motsvarighet till Folkhälsomyndigheten, för att den potentiellt dödliga denguefebern sprider sig i Europa.

– Vi ser en våldsam ökning av denguefeber för tillfället. Myggorna som överför dengueviruset tillhör släktet Aedes. En av arterna i det här släktet, kallad tigermyggan, har etablerat sig i områden i Europa, främst runt Medelhavet.

Det säger Elisabeth Astrup, läkare vid FIH:s avdelning för smittskydd och beredskap, till Dagbladet.

Vanligaste ”myggviruset”

Antalet fall av denguefeber i världen har ökat stadigt de senaste åren. I dag är det den vanligaste myggburna sjukdomen, uppger FIH.

I Sydamerika är situationen kritisk. I Argentina är sjukhusen fulla av människor som smittats av sjukdomen. Antalet smittade beräknades till 233 000 personer i slutet av mars, enligt The Guardian.

I takt med att temperaturerna stiger har myggor som bär på viruset även tagit sig till delar av Europa – främst varma länder som Frankrike, Italien och Spanien.

Norra Europa har hittills skonats från större utbrott av denguefeber, även om enstaka fall har rapporterats i Sverige och närliggande länder.

– Både myggans aktivitet och reproduktionen av viruset inuti myggan är temperaturberoende. I områden med lägre temperaturer är det därför liten risk att virussjukdomar sprids via Aedes-myggor, förklarar Elisabeth Astrup.

Kan öka lavinartat

Enligt den brittiska forskaren och virusexperten Rachel Lowe är det dock viktigt att vara på sin vakt när det kommer till myggrelaterade virussjukdomar. Hon pekar på att framtida klimatförändringar kan leda till att smittspridningen ökar kraftigt och når områden som tidigare skonats från sjukdomarna.  

Om den globala uppvärmningen begränsas till en grad skulle 2,4 miljarder kunna smittas av malaria eller denguefeber år 2100. Men om ingen förändring sker lär det snarare handla om 4,7 miljarder människor i slutet av århundradet, enligt Rachel Lowe och hennes forskarkollegor.

– Global uppvärmning på grund av klimatförändringar innebär att de sjukdomsvektorer som bär och sprider malaria och dengue kan hitta hem i flera regioner, med utbrott som kan förekomma i områden där folkhälsosystemen är oförberedda.

– Den skarpa verkligheten är att längre varma årstider kommer att utöka det säsongsbaserade fönstret för spridning av myggburna sjukdomar och gynna allt mer frekventa utbrott som blir allt mer komplicerade att hantera, sa Lowe till Sky News i slutet av april.  

Fakta: Denguefeber

Under 2023 rapporterades 150 fall av denguefeber i Sverige.

Sjukdomen ger influensaliknande symtom.

Vid infektion uppstår en eller flera av följande symptom:

- Röda ögon.

- Hög feber med frossa och svettningar.

- Kraftig huvudvärk.

- Muskel- och ledvärk.

Personer som insjuknar blir oftast feberfria inom en vecka.

Men sjukdomen kan vara livshotande.

– Sjukdomen kan bli allvarlig och kräva behandling med intensivvård på sjukhus. Många känner sig tröttare än vanligt upp till en månad efteråt, skriver vårdguiden 1177.

 

Arkivfoto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen