Muharrem Demirok: “Sverige kommer att bada i guld”

2024 05 06

På söndagskvällen råder partiledardebatt där flera olika ämnen diskuteras.

Bland de hetaste ämnena finns krigen i Gaza och Ukraina, säkerhetshotet mot Sverige, sjukvården, ekonomin och miljön.

Just miljön och den gröna omställningen menar Centerpartiets partiledare Muharrem Demirok kommer att gynna Sverige.

Det rapporterar SVT.

“Kommer bada i guld”

Det var i direktsändning som Demirok svarade på ett uttryck från en tittare som menade att svenskarna späker sig och står för en liten del av de globala utsläppen.

Han menade att just stålproduktionen kommer att vara mycket gynnsamt för Sverige.

– Nästa gröna stål ska tillverkas i Sverige och säljas till hela världen. Vi späker oss inte, vi kommer bada i guld när vi gör den här klimatomställningen, svarade Demirok.

Landsbygden avgörande

Resurser till den gröna omställningen har diskuterats under en längre tid och olika aktörer har olika synpunkter på hur det ska genomföras i praktiken.

Naturvårdsverket är en aktör som menar att landsbygden spelar en stor roll i omställningen, i synnerhet när det gäller elproduktionen.

– Landsbygdskommuner har goda förutsättningar att producera sol-, vind- och vattenkraft, förklarar myndigheten.

– Förnybar energi kan även vara en viktig framtidsfråga på lokal nivå, genom att fler hushåll på landsbygden blir självförsörjande på energi genom solel vilket minskar sårbarheten för strömavbrott. 

– Satsningar på förnybar energi kan också skapa nya arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

Hektisk debatt

I vanlig ordning har det varit en hektisk debatt där stora åsiktsskillnader om en mängd ämnen har vädrats.

Bland annat tog man upp det rådande kriget i Gaza, där bland andra Jimmie Åkesson (SD) och Nooshi Dadgostar uttryckte sig.

– Detta är ett omänskligt, fruktansvärt övergrepp och den här regeringen måste höja sin röst för att få stopp på detta, menade Dadgostar enligt SVT.

Jimmie Åkesson ställde sig frågan varför inte mer kritik riktas mot Hamas roll.

En annan fråga som har debatterats hett är den om sjukvården, där kritik kommer från flera håll angående regeringens hantering av frågan.

Foto: Centerpartiet

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen