EKONOMI: Kraftig förändring bland Sveriges pensionärer – “Allt fler gör valet”

2024 05 05

Sveriges pensionärer beslutar i allt högre utsträckning att fortsätta jobba, även efter pensionen.

Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att sysselsättningen har fördubblats under de senaste två decennierna.

Trenden är tydlig, och visar även att det finns många äldre som aktivt söker jobbtillfällen.

Allt fler gör valet

I åldersgruppen 75–89-åringar var sysselsättningsgraden 7 procent 2023, vilket motsvarar 65 700 sysselsatta personer.

Samtidigt är de som jobbar i åldersspannet precis under än större.

– Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. De som är mellan 65 och 74 år har gått från en sysselsättningsgrad på 10 procent 2001 till 20 procent 2023, säger Louise Stener, statistiker på SCB.

Män jobbar fler timmar

Statistiken pekar på att män jobbar fler timmar och kvinnor väljer deltidsjobb i högre grad.

– I åldern 65–69 år arbetade männen i snitt 27 timmar i veckan samtidigt som kvinnorna i samma åldersgrupp arbetade i snitt 24 timmar i veckan under 2023, förklarar SCB.

– I åldern 70–74 år arbetade männen i snitt 23 timmar i veckan och kvinnorna 18 timmar i veckan.

Pengarna behövs

För många känns pensionspengarna otillräckliga.

En som har beslutat att fortsätta arbeta är 66-årige Olaf Brieskorn, som Sveriges Radio har pratat med.

– Som pensionär har man ju inte så mycket pengar längre. Det känns rätt så bra, istället för att sitta hemma och rulla tummarna, säger han till SR.

Ålder inte avgörande

Vad gäller valet av bransch tycks kön spela större roll än ålder.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger SCB:s statistiker Charlotte Breitz.

Män som jobbar efter pensionsåldern tycks även i högre utsträckning välja jobb inom lantbruks- och trädgårdssektorn.

SCB slår inte fast några exakta skäl till varför pensionärer fortsätter att jobba mer än tidigare, men det rådande ekonomiska läget tycks vara en av anledningarna till trenden.

Foto: Format arw

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 13

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen