Stor förändring i svenskars syn på EU – ”liknar Latinamerika”

2024 05 05

Svenskars uppfattning om vad EU ska ägna sig åt har förändrats.

Det visar en ny opinionsundersökning från DN/Ipsos.

Frågan om vad EU egentligen ska ägna sig åt är mer aktuell än någonsin, bland annat med tanke på valet till Europaparlamentet som hålls i juni.

Och svenskars syn på EU:s uppgift skiljer sig delvis från tidigare år, och även från tidigare undersökningar i Sverige.

”Liknar Latinamerika”

Idag anser svenska väljare att brottsbekämpning bör vara den viktigaste frågan på EU:s agenda, rapporterar DN.

42 procent av de svarande anser att EU bör fokusera på brottsbekämpning.

Frågan var inte alls lika högt prioriterad i motsvarande undersökning inför EU-valet 2019.

Dessutom är frågan om brottsbekämpning inte alls lika högt prioriterad av väljare i andra länder, enligt Ipsos.

– I det här avseendet liknar Sverige mer en del länder i Latinamerika, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till tidningen.

Internationell fråga

Bakgrunden till svenskars förändrade syn på EU:s uppdrag tros vara den ökade problematiken kring gängkriminalitet i Sverige.

Dessutom har det på senare tid blivit allt mer uppenbart att det rör sig om ett internationellt problem – den organiserade brottsligheten har förgreningar i hela världen.

Många svenska väljare kan därmed ha dragit slutsatsen att fråga måste lyftas till internationell nivå.

– När svensk polis fick hjälp att knäcka krypterad kommunikation som Enchrochat för några år sedan kunde allmänheten se vad internationellt samarbete kan betyda, säger Nicklas Källebring till tidningen.

Bland övriga frågor som väljarna tycker att EU ska ägna sig åt står miljö- och klimatfrågor (40 procent), invandring/migration (35 procent), stöd till Ukraina (22 procent) och försvarsfrågor (20 procent).

Kampanjer igång

Europaparlamentsvalet hålls söndagen den 9 juni, och partierna är redan nu igång med sina kampanjer.

En undersökning från Aftonbladet/Demoskop visade nyligen att MP:s toppkandidater samt V:s Jonas Sjöstedt är de mest välkända kandidaterna i valet.

Jonas Sjöstedt var också den kandidat som åtnjöt störst förtroende.

Sämre gick det för kandidater i bland annat C och L, som är mindre kända hos allmänheten.

Foto: A Lallemand

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen