Nya villkor för folk som kör över Öresundsbron

2024 04 30

Den som kör ut från eller in i Sverige via Öresundsbron kommer framöver att granskas noggrant.

För första gången någonsin i Sverige kommer kameror av modellen  ANPR (Automatic Number Plate Recognition) att användas för att fotografera och samla in uppgifter om fordon. 

Det meddelar polisen.

– I stället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen, skriver myndigheten om de nya kamerorna.

Stor betydelse för polisen

Enligt polisen kommer kamerorna få stor inverkan på det polisiära arbetet. Fordonsuppgifterna som samlas in ger polisen möjlighet att lägga in bevakning på ett fordon och söka på ett fordon i efterhand.

Håkan Jarborg Eriksson, nationell samordnare för gränsnära brottsbekämpning hos polisens nationella operativa avdelning, Noa, berättar att uppgifterna ska samlas in i brottsbekämpande syfte.

Det nya systemet ska hjälpa polisen  att upptäcka, förebygga och förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.

–  Det kan bland annat handla om att vi vill lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats. Det kan också handla om att kunna utesluta att ett intressant fordon har passerat området, säger Håkan Jarborg Eriksson i ett uttalande.

Ny lagstiftning

En ny lagstiftning, som trädde i kraft i augusti 2023, ger polisen utökade befogenheter att använda ANPR-kameror i gränsområden.

Framöver kommer kamerorna att monteras upp på andra platser än Öresundsbron.

– Systemets funktionalitet kommer att utvecklas och successivt utökas också antalet kameror på olika platser i Sverige för att effektivisera polisens brottsbekämpande arbete, säger Håkan Jarborg Eriksson.

Den nya tekniken kommer inte att ha någon påverkan på trafiken och bilister kommer informeras om kamerabevakningen via skyltar i berört område. Polisen har rätt att behålla fordonsuppgifterna i sex månader, sedan kommer uppgifterna raderas.

Fakta: ANPR-kameror

- Polisens ANPR-system hanterar insamlad fordonsinformation. Fordonsinformationen samlas in via så kallade ANPR-kameror. Istället för att filma, så läser de automatiskt av passerande fordons registreringsskyltar och tar endast foton av fordonen. Inga foton tas i syfte att identifiera individer i fordonet. Trots det kommer bilden av fordonet att behandlas enligt polisens riktlinjer för allmän kamerabevakning som inkluderar kortare lagringstid och maskering.

- Genom dessa kameror kan polisen samla in fordonsinformation och fordonsrörelser i syfte att upptäcka, förebygga, förhindra brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott, upprätthålla ordning och säkerhet samt fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden. Det kan handla om att lokalisera en efterlyst person eller ett fordon i en pågående brottsutredning eller att identifiera ett fordon som har lämnat en brottsplats.

- Att registrera en bevakning på ett registreringsnummer och att utföra en sökning, kräver att ett polisiärt ärende finns som anges vid registrering eller sökning.

- Implementeringen av förmågan att använda fordonsinformation och fordonsrörelser i brottsbekämpande syfte drivs via ANPR-projektet som är EU-finansierat genom Fonden för inre säkerhet (ISF). Fonden ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som ska bidra till en hög säkerhetsnivå inom EU. 

Källa: Polisen

Foto: Johan Nilsson Øresundsbron

Text: Redaktionen

Klarna går ut med viktigt meddelande till kunder

2024 11 19

Klarna riktar en uppmaning till kunder efter en ny bedrägerivåg.

Betaltjänstbolaget har under den senaste tiden använts av bedragare som försöker lura folk på pengar.

Som för många andra kända varumärken ställer bedragarna till det när de låtsas vara från bolagen för att vagga in offer i en falsk trygghet.

Nu går Klarna ut med ett viktigt meddelande för att informera kunderna om situationen.

“Viktigt!”

Klarna framhåller följande meddelande via deras webbsida:

– Viktigt! Klarna kommer aldrig att kontakta dig för att be dig identifiera dig. Är du just nu i ett samtal? Avsluta samtalet omedelbart och kontakta oss själv på 08-12012012.

Flera drabbade

Under den senaste tiden har flera personer drabbats av bluffsamtal som låter som att det kommer från Klarna.

Bedragarna utger sig även vara från PayPal, rapporterar Råd & Rön.

– En Råd & Rön-läsare vill varna andra för ett telefonsamtal med en inspelad röst som säger att den ringer från betaltjänstföretaget Klarna, uppger sajten.

– I samtalet, som ser ut att komma från ett svenskt mobilnummer, ombeds mottagaren att godkänna ett köp, men det är en bluff.

“Framstår som trovärdig”

I den nya bedrägerivågen använder bedragarna telefonsamtal för att nå ut till offer.

Klarna förklarar dock att andra kommunikationsvägar ofta sätts i bruk.

– Kommunikationen framstår som trovärdig eftersom den verkar komma från en pålitlig källa. 

– Phishing sker oftast via e-post (men kan även ske via andra kanaler) och målet är att stjäla ditt kreditkortsnummer, lösenord eller andra känsliga uppgifter som sedan används för att köpa varor eller tjänster.

Tänk på dessa saker

Klarna har upprättat några punkter som kunder bör reflektera kring om de får misstänksamma samtal, sms eller mejl.

- Är kontakten oväntad?

- Förekommer det stavfel eller grammatiska fel?

- Finns det ovanliga länkar eller bilagor?

- Ombeds du lämna ut personuppgifter och säkerhetsinformation?

- Försöker avsändaren stressa dig att fatta ett beslut?

– Om svaret är Ja på några eller alla frågor så kan det vara frågan om en phishingattack, understryker Klarna.

– Vi uppmanar dig till att omedelbart avbryta kommunikationen (radera mejlet eller avsluta telefonsamtalet) och eventuellt rapportera phishingförsöket till den verkliga, betrodda källan.

Foto: Rupixen resp Klarna

Text. Redaktionen

Mängder av kunder lurade – ”fakturor på 25 000 kronor”

2024 11 20

I februari stämde Konsumentombudsmannen, KO, företaget Advea AB och personen bakom företaget.

Advea, som i dag heter Folisker AB, anklagades för att ha vilselett konsumenter.

På köpcentrum, marknader, mässor och utanför affärslokaler har företagets säljare lockat människor att skriva på avtal genom att erbjuda gratis elektronikutrustning – till exempel telefoner, hörlurar och surfplattor. 

Samtidigt har säljarna påstått att företaget kan sänka deras abonnemangskostnader. 

Erbjudandet visade sig dock för bra för att vara sant. Konsumenter som skrev på fick fakturor på 11 000–25 000 kronor.

– Metoderna vittnar om en påfallande hänsynslöshet mot konsumenter och en utpräglad nonchalans mot gällande regler, sade Ida Nyström, processråd vid KO, i samband med stämningsansökan.

Bluffmakeriet har pågått på flera platser i Sverige. Säljarna besökte bland annat Sundsvall, Lycksele, Sölvesborg, Karlskrona, Ludvika, Östersund, Falun, Rättvik, Kisa, Linköping, Gagnef, Ockelbo, Tibro, Boden, Örnsköldsvik, Piteå, Umeå och Gävle.

Fälls i domstol

Nu kommer domen mot företaget.

Advea, i dag Folisker, döms att betala en marknadsstörningsavgift på 530 000 kronor.

Dessutom förbjuds de att påstå att något är gratis för att sedan ta betalt för produkterna. Företaget förbjuds också att påstå att de representerar eller samarbetar med kundens befintliga operatör.

Det rapporterarar Konsumentverket med hänvisning till den färska domen från Patent- och marknadsdomstolen.

– Det är bra att domstolen markerar tydligt att den här sortens fula metoder är helt oacceptabla. Många konsumenter har drabbats. Genom att domstolen även ställer personen bakom företaget till svars hoppas vi att det sätter stopp, säger Bettina Lechner, processråd vid KO.

Mångmiljon-vite

Företaget kan tvingas betala en större summa pengar om man bryter mot domen.

– Domen omfattar en rad punkter vilka sammanlagt är förknippade med ett vite på 16 miljoner kronor för företaget och 4 miljoner kronor för personen bakom tidigare Advea, numer Folisker AB, uppger Konsumentverket.

Ett vite är ett slags böter som företag kan få betala om de inte följer förbud, ålägganden eller andra typer av beslut.  

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen