Kebaben kan förändras i hela Sverige

2024 04 29

Kebaben kan förändras i hela Europa, inklusive Sverige.

Anledningen till det är att Turkiet, som påstås ha uppfunnit kebaben, har ansökt om skyddad status för den populära dönerkebaben (det som i Sverige kallas för kebab).

Landet har skickat in en ansökan till EU, rapporterar Euronews.

Om ansökan beviljas innebär det att maträtten kommer få samma skyddsstatus som napolitansk pizza, spansk serranoskinka och fransk champagne.

Det kommer även resultera i speciella riktlinjer för hur kebaben ska se ut och tillagas. 

– Man har ansökt om att det ska finnas väldigt specifika regler för hur tunna de här köttskivorna får vara, vad köttet ska bestå av och att det ska finnas en viss standard.

Det säger SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén till tv-kanalen.

Korrespondenten konstaterar att Turkiets plan kan få stor påverkan på kebabscenen i Europa, inklusive Sverige. Om ansökan beviljas kan kebaben förändras runt om i hela Europa, eftersom restauranger tvingas leva upp till de nya kraven.

Väcker grekisk ilska

Turkiets ansökan förväntas stöta på motstånd från andra sidan av Egeiska havet. Grekland hävdar att kebaben inte härstammar från Turkiet, utan är en grekisk uppfinning. Ett påstående som den turkiska sidan inte delar.

– Det påstås att Grekland var det första landet i Europa där "döner" introducerades under ett folkutbyte mellan Turkiet och Grekland 1922. I Grekland har det fått namnet "gyro", står det i ansökan som Turkiet skickat in till EU.

Ansökan kommer att behandlas i tre månader. Under tidsperioden har andra länder möjlighet att komma med invändningar, rapporterar Euronews.

Fakta: Så kom dönerkebaben till Europa

- Dönerkebaben spreds med turkiska immigranter till Västtyskland och Västberlin under 1970-talet och blev senare en av de mest populära måltiderna i de olika gatuköken.

- Hur dönerkebaben kom till Tyskland är det delade meningar om. En tes är att en man vid namn Mehmet Aygün skapade den tyska/europeiska varianten av den turkiska kebaben.

- Mehmet kom från Turkiet till Västtyskland 1971 och tros då ha spridit denna dönerkebab vidare. Därefter spreds dönerkebaben vidare från Västtyskland till Västeuropa.

Källa: Kebabfabriken.se

Foto: A. Mils

Text: Redaktionen

Få alla pengar tillbaka – helt nytt besked för semesterfirare

2025 11 03

En ny dom i EU-domstolen kan bli vägledande även för svenska turister.

Allt började med två polska semesterfirare som bokat ett femstjärnigt all inclusive-hotell i Albanien.

Resan blev dock en stor besvikelse.

Renoveringsarbeten på hotellet pågick hela dagarna och förde ett förskräckligt oväsen, det var långa köer till restaurangen och ibland tog maten slut.

Det blev för mycket för de två polska gästerna.

Turisterna vidtog rättsliga åtgärder för att få tillbaka sina pengar efter att de ansåg att hela semestern blivit förstörd.

Nu har frågan varit ända uppe i EU-domstolen.

Och där slås det fast att resenärerna kan ha rätt till full återbetalning, rapporterar norska Flysmart24 och Din Side.

Kommer inte undan

Om bristerna är så pass allvarliga att resan inte längre tjänar sitt syfte – eller rent objektivt inte längre är intressant för resenären – bör hela paketresan bedömas som felaktig, enligt domstolen.

Det innebär att arrangören inte kan komma undan med att enbart återbetala en del av priset.

– Om det huvudsakliga syftet med en tjänst går förlorat till följd av brister i tjänsten, bör köparen få full återbetalning, säger Thomas Iversen, chef för konsumenträttigheter på norska Konsumentrådet, till DinSide. 

En återbetalning ska enligt det här resonemanget då gälla även om delar av erbjudandet levererades enligt plan.

LÄS OCKSÅ: Glädjebeskedet: “55 000 kronor billigare för husägare”

Uppmaningen: kräv full återbetalning

Anledningarna till en förstörd semester kan vara flera. Ett byggarbete, som i fallet med de polska turisterna, kan vara ett skäl. Att boendet inte matchar annonsen kan vara ett annat.

– Människor som upplever att deras semester blir förstörd bör försöka kräva full återbetalning, konstaterar Thomas Iversen efter EU-beskedet.

Enligt Europadomstolen ska researrangören inte kunna undgå ansvar såvida inte orsakerna till problemen beror på tredje part.

Felen måste också bedömas vara oförutsedda och oundvikliga för att ansvar inte ska kunna utkrävas.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto G. Tischler

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: ”Personliga hot” – USA chockar européer

2025 11 03

USA uppges ha riktat personliga hot mot europeiska förhandlare.

Förhandlare som representerar USA ska enligt flera källor ha riktat personliga hot mot förhandlare från flera europeiska länder.

Hoten ska ha framförts i samband med FN-samtal.

Utsatta för personliga hot

Europeiska förhandlare uppges ha hotats i samband med Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s möte i London förra månaden, rapporterar Politico.

IMO har föreslagit att sjöfartens utsläpp ska minska till noll 2050, vilket flera europeiska länder har ställt sig bakom.

Men Trump-administrationen har starkt vänt sig emot förslaget – och enligt flera källor ska USA:s förhandlare ha riktat personliga hot mot sin europeiska motparter.

– Våra förhandlare hade aldrig tidigare sett detta i några internationella samtal, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

– Människor kallades in till USA:s ambassad i London och utsattes för skrämseltaktik, hot om rivna affärskontrakt och hot om att familjemedlemmar kan förlora visum, berättar tjänstemannen.

LÄS OCKSÅ: EU tvärvänder - viktigt besked för Ukraina

Utsattes för starkt tryck

Flera förhandlare ska ha återvänt hem skakade efter mötet.

– Vi fick återkoppling från ett antal personer som var involverade i förhandlingarna om det tryck de utsattes för, säger en annan tjänsteman till tidningen.

De amerikanska förhandlarna ska alltså ha hotat med konsekvenser både för länderna och för tjänstemännen personligen.

Bakgrunden är att president Trump och hans administration har kallat kampen mot global uppvärmning för ett ”lurendrejeri” och bland annat motsatt sig skatter på utsläpp inom handelssjöfarten.

USA har också öppet sagt att man utöver tullar och hamnavgifter kan överväga ”sanktioner mot tjänstemän som sponsrar aktivistdriven klimatpolitik”.

Det har tidigare rapporterats att bland annat Norge har utsatts för direkta hot i samband med förhandlingarna.

Efter förhandlingarna ledde en omröstning till beslutet att skjuta upp den föreslagna utsläppsskatten i ett år, vilket ses som en framgång för Trump-administrationens linje.

LÄS OCKSÅ: Nya missiler till Ukraina - ska slå till i Ryssland

Foto: G Skidmore samt European Parliament

Text: Redaktionen