HISTORISKA LARMET: Kan sluta låna ut pengar

2024 04 29

Världens skulder kan överstiga den ekonomiska tillväxten år 2030.

Det fastslår den Internationella valutafonden (IMF) i en ny rapport.

Borge Brende, ordförande för World Economic Forum (WEF), varnar för att världen står inför ett decennium av låg tillväxt om de "rätta ekonomiska åtgärderna" inte tillämpas.

Brende, som tidigare var Norges utrikesminister, framhåller att världens länder är alldeles för skuldsatta.

–  Vi har inte sett den här typen av skulder sedan Napoleonkrigen. Vi närmar oss 100 procent av global BNP i skuld, säger han enligt CNBC News, 

WEF-ordföranden hänvisar till IMF:s senaste rapport som visar att världens totala offentliga skuld växte till 93 procent av världs-BNP under förra året. Enligt IMF kan skulden uppgå till över 100 procent av BNP år 2030.

– Regeringar behöver överväga hur de kan minska skulden och vidta skattemässiga åtgärder utan att hamna i en situation där det startar en lågkonjunktur, säger Brende.

Varningen: Kan sluta låna ut pengar

Det stora problemet med världens växande skuldberg är att det gör den globala ekonomin sårbar.

I värsta fall kan en stor osäkerhet leda till att långivare slutar låna ut pengar, räntorna skjuter i höjden och det blir svårare att betala av sina skulder.

Det framhåller Allan von Mehren, chefsanalytiker på Danske Bank, i en intervju med TV2.

– Det blir en negativ spiral, säger han till tv-kanalen och tillägger:

– Tänk dig till exempel om du som privatperson har en stor skuld, och räntorna stiger kraftigt, då blir det en stor belastning på din ekonomi.

Riksbanken slog larm under coronapandemin

Att bankerna slutar att låna ut pengar har beskrivits som ett värsta scenario av Riksbanken.

Under coronapandemin varnade centralbanken för ett sådant scenario.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen


Nytt förbud på många arbetsplatser – två miljoner svenskar berörs

2024 10 31

Möjligheten att jobba hemifrån förbjuds nu i snabb takt.

Förändringen drivs på i många svenska företag i flera branscher.

Ett sådant förbud påverkar potentiellt två miljoner svenskar som under årets andra kvartal jobbade på distans.

Branschorganisationen Sveriges ingenjörer är kritisk. Ingenjörer är en av de yrkesgrupper där flest arbetar på distans, över 70 procent.

– En snabb och ogenomtänkt begränsning av distansarbetet kan få stora negativa konsekvenser. Ingen vinner på att backa in i framtiden, säger Johan Kreicbergs, chefsekonom på Sveriges Ingenjörer, i en kommentar.

Ser flera risker

Enligt organisationen har var fjärde fackklubb redan skärpt kraven på kontorsnärvaro under det senaste året.

Många företag som ännu inte agerat planerar att göra det inom kort.

Det visar Sveriges ingenjörers enkätundersökning som omfattar 476 fackklubbar och akademikerföreningar på arbetsplatser i hela Sverige.

– De företag som begränsar möjligheterna till distansarbete kommer få svårare att behålla sin nyckelpersonal, säger Johan Kreicbergs.

– Det finns också en risk för att den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden minskar. Ökad kontorsnärvaro kommer också ha negativa konsekvenser för klimatet genom den ökade bilpendlingen.

"Allvarliga konsekvenser"

Sveriges ingenjörer pekar på att ett förbud mot att jobba hemifrån kan få “allvarliga konsekvenser”.

Man hänvisar bland annat till en studie från Stanfords universitet som visar att begränsningar i distansarbete inte leder till bättre lönsamhet för företagen.

Dessutom ser organisationen risker med försämrad arbetsmiljö, större personalomsättning, ökade utsläpp från bilpendling och utökad geografisk rörlighet.

– Det finns ingen tvekan om att distansarbete går att kombinera med en extrem innovationsförmåga. Vad som passar bäst att utföra på kontoret respektive på distans kan variera mellan företag, arbetsuppgifter och individer. Det är viktigt att vi gemensamt mellan individ, fack och arbetsgivare försöker mejsla ut lösningar som passar bäst på respektive företag, säger Johan Kreicbergs.

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen


Klädkedja i konkurs – hade 27 butiker i Sverige

2024 10 31

Under sina glansdagar hade kedjan hela 27 klädbutiker i landet.

Men nu tycks framgångssagan definitivt vara till ända.

Efter ett par år av krisrubriker kastar nu klädkedjan Family House in handduken och går i konkurs, rapporterar flera medier.

– Jag ska annonsera ut rörelsen till försäljning, säger konkursförvaltaren Björn Christoffersson till Smålands-Tidningen.

Möttes av lapp i dörren

Det är det andra konkursbeskedet på fyra år för den klassiska kedjan.

Senast skedde det i januari 2021 då man ansökte om konkurs för sju av sina då 17 kvarvarande butiker. 

Vid det tillfället berodde det på pandemins effekter, men man räddades i sista stund av den tidigare ägaren Jan Karlsson som sedan sålde vidare bolaget till Vinditio Retail of Sweden – som i sin tur ägs av Spigan AB och JG Company Sweden AB.

I dagarna har dock kunder mötts av lappar i dörren till de åtta butiker som nu finns kvar. På lapparna står det att man håller stäng på grund av konkurs.

Beskedet gäller bland annat butikerna i Habo, Hultsfred, Tidaholm, Växjö, Osby, Eksjö och Åtvidaberg.

Hade tänkt att satsa

Det är moderbolaget Vinditio Retail of Sweden som lämnat in ansökan om konkurs.

Nyheten kommer efter att Family House, trots de senaste årens motgångar, framhållit att man är redo för att expandera och satsa på nytt, enligt Market.

När Family Houses butik i Alvesta stängde i somras lovade nuvarande ägare Mikael Ask att trenden inte skulle fortsätta.

– Det här är den sista vi lägger ner nu, sade han till Smålandsposten vid tillfället.

Försöker sälja vidare 

Någon mer konkret förklaring till konkursbeskedet har Family House ännu inte gett.

På lapparna som satts upp på butikernas dörrar står det bara att “mer information kommer”:

Enligt Björn Christoffersson är det viktigaste just nu att få igång verksamheten och hitta en köpare.

– Det verkar vara ett rätt så stort intresse för butikerna, säger konkursförvaltaren.

Family House grundades i Växjö 2006 och växte snabbt.

Pandemin, Rysslands krig mot Ukraina och lågkonjunkturen har dock av lokala medier pekats ut som faktorer som fällt klädkedjan.

Dålig lönsamhet var exempelvis förklaringen till att butiken i Alvesta stängde i somras.

Foto: A. Beliaikin

Text: Redaktionen