Jimmie Åkesson: “Det finns en gräns för stödet till Ukraina”

2024 04 27

De intensiva striderna fortsätter i östra Ukraina och Ryssland gör fortsatt framryckningar på flera håll.

Samtidigt har USA klubbat igenom ett massivt stödpaket till Ukraina, och flera europeiska länder fortsätter att stötta landet.

Nu menar dock Jimmie Åkesson (SD) att det finns en gräns för Ukrainastödet.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Finns en gräns”

Åkesson framhåller att ammunition är dyrt och att stödet som skickats hittills har varit stort.

– Men det är klart att det finns en övre gräns, säger Jimmie Åkesson till GP.

Inte seriöst

Vidare förklarar partiledaren att det är viktigt att väga stödet mot de inhemska behoven.

– Vi har ju snart tomt på egen materiel om vi ska fortsätta skicka den till Ukraina. Jag tycker inte att det är seriöst att säga att det inte finns en egen gräns, säger han.

Deltagande i Lettland

I andra försvarsrelaterade nyheter har Sverige beslutat att skicka styrkor till Lettland.

– Regeringen har beslutat att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera och förbereda för ett svenskt deltagande i Natos framskjutna närvaro, Forward Land Forces i Lettland, förklarar regeringen.

– Bidraget ska bestå av en styrka upp emot en reducerad bataljons storlek på 600 soldater och ingå i en brigad ledd av Kanada med start i början av 2025.

Kräver godkännande

Försvarsminister Pål Jonson (M) förklarar.

– Som Natomedlem är Sverige en del av Natos kollektiva försvar och Sverige ska bidra brett i Natos verksamhet för försvar av hela alliansen, säger han.

– Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att förbereda för deltagande i FLF i Lettland med en reducerad bataljon.

Ett deltagande med svensk väpnad styrka utomlands förutsätter vidare riksdagens godkännande.

Det råder fortsatta säkerhetspolitiska utmaningar på kontinenten, där en intensifiering av rysk krigföring väntas i Ukraina inför det kommande massiva amerikanska stödet.

Samtidigt lyfts oro i Belarus som har anklagat Natolandet Litauen för att skicka drönare mot huvudstaden Minsk, dock utan belägg och bevis.

 Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen