Konsumentverket rasande: ”Obehaglig överraskning” för många bilister

2024 04 25

Uppemot 30 000 personer, som tecknat leasingavtal där Den Norske Bank, DNB, är finansiär, har fått en ”obehaglig överraskning”.

Det uppger Konsumentverket på torsdagsmorgonen.

Myndigheten uppger att leasingavtalen beskrevs som ett ”tryggt alternativ” med en fast månadskostnad. Sedan kom räntehöjningarna och det visade sig att den fasta månadskostnaden inte alls var fast.

Tvärtom förbehöll sig banken rätten att höja avgiften kraftigt och konsumenter som ville bryta avtalet fick beskedet att det skulle kosta 40 procent av resterande obetalda leasingmånader

– Eftersom leasingen löper på tre år kunde det röra sig om mycket stora belopp, framhåller Konsumentverket som fått in ett 50-tal anmälningar som rör DNB och leasingavtalen.

Pär Magnusson, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO, anser att konsumenterna blivit vilseledda.

– En riktigt kalldusch. Säljargumentet var ju just tryggheten i att ha en fast månadskostnad. Och så plötsligt sticker kostnaderna i väg. Konsumentombudsmannen anser att banken använt både vilseledande och oskäliga avtalsvillkor, säger han.

”Helt obegripligt och djupt oseriöst”

Flera bilhandlare har förmedlat leasingavtal där DNB är motpart. Totalt rör det sig om runt 30 000 avtal, enligt Konsumentverket.

De mest framträdande försäljningsargumenten var att kostnaden var fast och förutsägbar och att allt ingick i hyran förutom drivmedel, försäkring och vägtrafikskatt.

Det enda i avtalet som skulle visa att månadskostnaden inte alls är fast var bokstäverna ”f n”. Enligt banken ska bokstavskombinationen tolkas som att månadskostnaden är ett visst belopp, men kan komma att ändras.

Pär Magnusson reagerar kraftigt på förklaringen.

–  Helt obegripligt och djupt oseriöst. När hela marknadsföringen betonar tryggheten i att man får en fast månadskostnad så tycker banken att det räcker att skriva ”f n” för att friskriva sig från löftena, säger han.

Stämmer banken

Konsumentombudsmannen väljer att stämma Den Norske Bank. Stämningsansökan riktas mot bankens svenska filial. KO avser att Patent- och marknadsdomstolen ska pröva om DNB använt vilseledande och oskäliga villkor. 

Arkivfoto: R. Lovesy

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tre månader av bråk – nu vill Trump ha hjälp av allierade

2025 04 13

Efter att ha startat flera konflikter med USA:s allierade vill Trump nu ha hjälp, enligt uppgifter.

Under Donald Trumps första tid som president har det stormat på den utrikespolitiska arenan.

Trump och hans administration har riktat hårda ord mot en lång rad allierade, alltifrån EU till Kanada.

Men nu kommer uppgifter om att Trump-administrationen behöver hjälp och vill ha tillbaka sina vänner.

”Tre månader av förolämpningar”

Trump hoppas nu på att få hjälp av USA:s allierade i tullkriget mot Kina, uppger CNN i en analys.

– Efter tre månader av förolämpningar, tullavgifter och till och med hot om att annektera några av sina bästa allierade, behöver Trump-administrationen plötsligt lite hjälp, skriver kanalens Stephen Collinson i analysen.

Den amerikanska presidenten har eskalerat ett handelskrig som han kanske inte vet hur han ska vinna, enligt kanalen.

Kinas ledare Xi Jinping visar inga tecken på att ge upp. Nyligen har Kina höjt tullarna mot USA till 125 procent, mot USA:s 145 procent, och än så länge har Trump inte fått det samtal han väntar på från Kina.

Och nu hoppas Trump alltså på att få hjälp av allierade, enligt kanalen. Men frågan är hur välvilligt inställda USA:s allierade är efter månader av bråk med Trump-administrationen.

”Telefonerna ringer”

Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt har kommenterat saken efter att ha fått frågan av en reporter.

– Du måste prata med våra allierade som når ut till oss. Telefonerna ringer hela tiden. De har gjort det mycket tydligt att de behöver USA, de behöver våra marknader, de behöver vår konsumentbas, säger Leavitt.

Men så sent som den här veckan har Trump riktat hårda ord mot bland annat EU, och frågan är alltså i vilken utsträckning USA:s allierade är beredda att ställa sig på USA:s sida.

Även länder som Kanada och Mexiko har varit måltavlor för Trumps tullar och verbala attacker. Kanalen påpekar också att Trump under sin första mandatperiod tog ut USA ur det så kallade Trans-Pacific Partnership, där 12 länder samarbetade utan Kina.

Många länder ser idag USA som en opålitlig partner, enligt kanalen, och frågan är därför om president Trump verkligen kan få det stöd han behöver i handelskriget mot Kina.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen


Jättesmäll för populär lågpriskedja – har 93 butiker i Sverige

2025 04 13

Lågprisjätten ÖoB går med storförlust.

Kedjan, som har 93 butiker i Sverige, redovisar en rörelseförlust på 115 miljoner norska kronor för det första kvartalet.

Enligt ägaren Europris beror nedgången på omfattande utförsäljning av tidigare sortiment som ska ersättas av nya produkter.

– De ekonomiska resultaten under första kvartalet fortsatte att påverkas av en utförsäljning som kannibaliserade på annan försäljning, framhåller den norska koncernen i ett uttalande enligt Market.

Vidare konstaterar Europris, som ägt ÖoB sedan maj 2024, att det kommer ta tid att vända den negativa utvecklingen.

– Som tidigare kommunicerats kommer det att ta tid att återställa ÖoB som en attraktiv shoppingdestination och vända den negativa utvecklingen i kundflöde.

Ledande lågpriskedja

ÖoB:s tidigare ägare Runsvengruppen öppnade sitt första varuhus i Linköping 1961.

Drygt 30 år senare köpte Runsvengruppen upp Överskottsbolaget, som senare blev ÖoB.

I maj 2024 förvärvade Europris hela ÖoB. Den norska lågpriskoncernen ägde sedan tidigare 20 procent av ÖoB, men är i dag ensam ägare.

Europris driver mer än 370 varuhus i Sverige och Norge och har en årlig omsättning på 14 miljarder kronor.

Stort intresse för lågpriskedjor 

ÖoB:s ras inträffar samtidigt som svenska konsumenters benägenhet att handla hos lågpriskedjor ökar.

På tjugo år har omsättningen i den svenska lågprishandeln nästan fyrdubblats – från cirka 30 miljarder kronor 2004 till 114 miljarder kronor i dag.

Det visar en granskning som tagits fram av HUI Research på uppdrag av fastighetsutvecklaren inom lågprishandel, Prisma Properties.

Undersökningen visar bland annat att:

- Antalet anställda i den svenska lågprishandeln nästan har tredubblats sedan 2004.

- Lågpriskedjornas planerade nyetableringar i Sverige de kommande åren kommer att resultera i tusentals arbetstillfällen. Ett exempel är Lidl som redan i dag har cirka 5 600 anställda i Sverige och planerar att öppna 90 nya butiker, vilket skulle innebära cirka 2 500 nya arbetstillfällen (beräknat utifrån genomsnittligt antal anställda i nuvarande butiker).

- Lågprishandelns expansion inte bara sker i storstadsregionerna, utan också i mindre kommuner.

Foto: iXimus

Text: Redaktionen