Många bilar spårlöst försvunna – Sverige värst drabbat

2024 04 23

Det visar en ny undersökning från If.

Försäkringsbolaget har granskat bilbrottsligheten i Sverige under 2023. Resultatet är oroväckande: Fler bilar än någonsin efterlystes 2023 utan att återfinnas.

Nästan en tredjedel av alla bilar som efterlystes under fjolåret återfanns aldrig. 

– Sverige är bland de värst drabbade länderna i Europa vad gäller bilbrott. Det är för lätt för tjuvarna att hitta specifika bilar genom Sveriges öppna register och för lätt att föra ut stöldgodset. Det krävs lagändringar och skärpning av gränskontrollen för att Sverige ska få ordning på denna bilbrottslighet, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If. 

”Måste tas på allvar”

Enligt försäkringsbolagets granskning är det främst internationella ligor som ligger bakom bilstölderna – uppemot 90 procent av stöldgodset förs utomlands.

– Bilbrottsligheten drabbar vanliga bilägare i deras vardag. Detta är en trygghetsfråga som måste tas på allvar. Många av de brottslingar som kommer hit passar på att begå även andra brott, som stölder och inbrott. Det är ett samhällsproblem som inte bör prioriteras ned, säger Ann Hassel Tano, utredningschef på If.

Kostnaderna ökar

Enligt EU:s statistikkontor Eurostat senastes mätning har Sverige näst flest bilstölder per capita i Europa. Endast Italien har det värre.

Jämfört med 2022 minskade bilbrottsligheten i Sverige under 2023. Totalt anmäldes 54 393 brott, vilket är en minskning med sju procent från föregående år.

Skadekostnaderna för brotten ökade dock med åtta procent och landade på över 1,1 miljarder kronor.

– Brottslingarna jobbar mer systematiskt och mer målinriktat. Även om antalet brott går ned så minskar inte kostnaden för brotten som vi försäkringsbolag och våra kunder får betala. De här gängen är organiserade och vet vad de är ute efter, säger Ann Hassel Tano

Foto: A. Nygård

Text: Redaktionen

SVERIGE: “Total kollaps” för vindkraften

2025 09 14

Tidigare i år meddelade branschorganisationen Svensk Vindenergi att det blivit “tvärnit för vindkraftstillstånd”.

Förra året godkändes bara två av 31 ansökningar om ny vindkraft, då kommuner och Försvarsmakten utgör motstånd.

– Man kan nästan prata om en total kollaps, skriver DN:s Peter Alestig.

Läggs på is

Utöver ansökningar som inte får godkänt går det även trögt för godkända projekt.

Exempelvis har Vattenfalls satsning Kriegers flak pausats.

– Under sommaren har flera vindkraftbolag gått i konkurs och mer är att vänta, skriver Alestig.

Tvärnit

Kommunala veton och Försvarsmaktens invändningar var de främsta orsakerna till att endast två nya tillstånd gavs för vindkraft på land och till havs i Sverige under fjolåret. 

Nu hotas den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi.

Läs mer: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

“Är allvarligt”

Ina Müller Engelbrektson, branschjurist hos Svensk Vindenergi, kommenterar läget.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger Müller Engelbrektson.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats. Vidare behövs ett tydligt uppdrag till Försvarsmakten att arbeta för samexistens med vindkraften där det går.

Uppmanar regeringen

Under 2023 beviljades totalt 12 tillstånd.

Enligt Peter Alestig finns det flera anledningar till kollapsen, däribland en otydlig energipolitisk linje och osäkerhet kring elproduktionen.

Lina Kinning, ansvarig för havsbaserad vindkraft hos Svensk Vindenergi, uppmanar regeringen att agera.

– Regeringen behöver nu ge de tillstånd som behövs för att möjliggöra den elproduktion som Sverige behöver för omställningen, menar hon.

Läs mer: EU:s vändning – ny chans för bensin- och dieselbilar

Foto: N. Doherty

Text: Redaktionen