Magdalena Andersson vid ryska gränsen

2024 04 22

Framför taggtråden, som symboliserar Finlands stängda gräns mot grannlandet, höll S-ledaren en gemensam pressträff med Antti Lindtman, partiordföranden för finska Socialdemokraterna.

Tillsammans presenterade S-politikerna krav på nya åtgärder mot den ryska krigsmaskinen.

Socialdemokraterna i Sverige och Finland vill att EU:s hybridförsvar ska rustas upp för att möta olika hybridhot från Ryssland. Partierna föreslår även fler gemensamma EU-sanktioner för att strypa den ryska krigskassan.

–  Det strategiska målet för den ryska regimen är att splittra det fria, demokratiska väst. Svaret från oss socialdemokrater i Sverige och Finland är att vi tillsammans kommer agera för att öka vår sammanhållning, stärka vår motståndskraft och strypa Putins krigskassa, säger Magdalena Andersson.

Hon får medhåll av Antti Lindtman.

– Vi behöver ett enat och starkt Europa. Tillsammans måste vi visa Ryssland och andra auktoritära länder att vi inte kan splittra oss. Att förbereda oss för hybridhot och att skärpa sanktionerna mot Ryssland är de naturliga nästa stegen, och dessa måste EU enas om, säger den finske S-ledaren.

Här är förslagen från S-partierna

Så ska EU:s hybridförsvar stärkas:

- Öka EU:s underrättelseförmåga mot hybridhot och ge befolkningen kunskap för att kunna möta angreppen.

- Ta fram kraftfulla verktyg mot hybridhoten. I dagsläget finns separata verktygslådor för cybersäkerhet, migration och informationspåverkan. Alla dessa bör ingå i en samlad hybridverktygslåda.

- Inför nationella kontaktpunkter för snabb koordinering och effektiv hantering mellan EU:s länder av akuta hybridhot. I akuta lägen krävs snabb samordning mellan kommissionen, EU:s utrikestjänst samt medlemsländerna.

- Etablera ett brett, öppet hybridhotsnätverk på myndighetsnivå inom EU. Den operativa hanteringen av hybrida hot är spridd på många aktörer, såväl nationellt som på EU-nivå.

- Säkerställ att Ryssland inte har något inflytande över våra demokratiska processer genom stärkt demokratisk insyn i parlamentet.

Förslag på nya sanktioner mot Ryssland:

- Inför ett importembargo likt det vi har för olja på gas.

- EU måste göra mer för att undvika att oljesanktionerna kringgås – exempelvis genom ursprungsmärkning av olja.

- EU måste gemensamt agera mot den ryska skuggflottan, som under lång tid rört sig i Östersjön. EU måste införa ett förbud mot skuggflottans tankning och omlastning till sjöss.

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 07

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 07

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen