Natoland vill ha kärnvapen – efter beslut från Putin

2024 04 22

Förra året fattade Vladimir Putin beslut om att placera ut kärnvapen i Belarus.

I oktober var massförstörelsevapen på plats i Rysslands grannland.

– De ska fungera avskräckande så att alla som överväger att utsätta oss för ett strategiskt nederlag inte ska vara omedvetna om den här omständigheten, sade Putin vid tillfället.

Polen redo

Ett drygt halvår efter utplaceringen ger nu grannlandet till Belarus tillika Natomedlemmen Polen besked: man vill ha kärnvapen på sitt territorium.

Det säger presidenten Andrzej Duda i en intervju med polska Fakt.

– Om våra allierade beslutar att placera ut kärnvapen som en del av kärnvapendelning, för att förstärka Natos östra flank, är vi redo att göra det, säger den polska ledaren.

Kopplas till situationen i Belarus

Enligt Duda är beskedet direkt kopplat till Rysslands upprustning i just Belarus, men även i Kaliningrad.

Han säger att Polen fört samtal med USA om kärnvapen under en längre tid.

– Jag kan säga att när jag blev tillfrågad om det, gav jag besked om att jag är beredd. Ryssland militariserar Königsberg-distriktet allt mer. De har nyligen flyttat kärnvapen till Belarus.

Lukasjenko hotade Polen

Både Putin och Belarus diktator Alexander Lukasjenko har understrukit att deras kärnvapen inte är till för att användas.

Men den senare har även hotat Polen för att "omedelbart svara med allt vi har” – inklusive kärnvapen – om Belarus provoceras.

– Ja, kärnvapen är en starkt avskräckande faktor. Men det här är taktiska kärnvapen, inte strategiska. Det är därför vi kommer att använda dem omedelbart när aggression riktas mot oss, sade Lukasjenko till den regimvänliga nyhetsbyrån Belta förra året.

Förutom Polen pekade Lukasjenko även ut Lettland och Litauen.

Ansträngt vid gränsen

Spänningarna vid den polsk-belarusiska gränsen var i perioder mycket ansträngd under fjolåret.

Dels har många människor försökt korsa gränsen, och den ökända Wagnergruppen inledde under sommaren 2023 militärövningar tillsammans med Belarus styrkor.

Under det senaste Natotoppmötet i Vilnius lovade försvarsalliansen att “vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa trovärdigheten, effektiviteten och säkerheten för det nukleära avskräckningsuppdraget”, skriver AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen