Allt fler begär ersättning för tågkaoset – stora summor utbetalade

2024 04 21

Tillståndet i den svenska tågtrafiken har varit en het fråga de senaste månaderna.

Dels för att vintervädret har ställt till problem, men också för att den svenska järnvägen är i dåligt skick, menar många.

Rekordmånga resenärer kräver dock ersättning för tågstrulet, rapporterar SR.

Tusentals ärenden

Hos Mälartåg har antalet krav på ersättning ökat rejält jämfört med förra året.

Under årets första tre månader fick bolaget in hela 82 000 ersättningsärenden, berättar radiokanalen, som också har pratat med resenärer som bekräftar att de är noga med att söka ersättning.

Ofta gör man det av rena principskäl.

– Det gör jag varje gång. Och jag tycker mest man bara visar att man inte är nöjd med att det är försenat, mer än de pengarna man får ut för ersättningen, säger resenären Marie Rosengren till radiokanalen.

Rekordhöga kostnader

Den stora ökningen av antalet resenärer som begär ersättning har också medfört en ökad kostnad för bolaget.

Kostnaden hittills i år har uppgått till 8 miljoner kronor, vilket är över hälften av vad man betalade ut under hela förra året (14 miljoner).

Enligt Mälartåg själva beror det delvis på att biljettpriserna har ökat, vilket också medför att ersättningen höjs.

En annan orsak som anges är det tunga vintervädret.

Hör av sig till Konsumentverket

Även Konsumentverket har bekräftat att allt fler resenärer vill söka ersättning för försenade eller inställda tåg, vilket SVT tidigare har rapporterat om.

Många menar dock att de senaste månadernas vinterväder inte är den enda förklaringen till att tågtrafiken har problem.

Kritiker har hävdat att svensk järnväg är i dåligt skick.

Frågan har bland annat uppmärksammats i samband med Sveriges anslutning till Nato, där det ställs höga krav på att varje medlemsland ska ha en fungerande infrastruktur.

Dessutom har urspårningen på Malmbanan väckt debatt.

Problemen på Malmbanan har fått LKAB att meddela att banans dåliga skick tvingar företaget att dra ner sin produktion, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Foto: Mälartåg, M Pfell

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen