Person har ramlat i å – stor sökinsats

2024 04 22

Polisen har aktiverat flera resurser i en omfattande sökinsats.

På lördagseftermiddagen kommer larm om att en person har ramlat i en å.

Det är i Tobisviks camping i Simrishamn i Skåne som en stor sökinsats nu äger rum.

Polisen har aktiverat flera resurser och använder sig av bland annat dykare och helikopter för att försöka hitta personen.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Hittat mössa

En mössa har hittats som tros tillhöra personen och man letar nu i ån och ut mot havet.

Det är oklart exakt hur händelsen har gått till men polisen arbetar just nu intensivt med situationen.

Det finns i nuläget inga uppgifter om att man ska ha några andra spår att gå på utöver mössan som har hittats.

Oklart vad som skett

Det råder stora osäkerheter kring exakt när personen ska ha ramlat i ån och på vilket sätt.

Det finns ingen information om vem personen är och polisen är ännu återhållsam med uppgifter om händelsen.

Är viktigt

Drunkningsolyckor sker på olika sätt med jämna mellanrum och det finns flera sätt att minska risken.

– Vatten och alkohol eller droger hör inte ihop. Hälften av alla drunkningsolyckor sker under inflytande av alkohol eller droger, förklarar Vårdguiden 1177.

– Var uppmärksam på om du ser personer som verkar vara påverkade i närheten av vatten. Påminn dina tonårsbarn och unga vuxna om riskerna.

– Barn och vuxna som har lärt sig att simma bör simma regelbundet för att bli bättre på det. Det är viktigt att vara medveten om de risker som finns och att lära sig grunderna i livräddning.

Flera risker

Vidare förklarar 1177 att många inte är medvetna med riskerna som associeras med vattnet.

Det finns många olika saker som kan leda till drunkningsfall.

– Men även kroppsliga sjukdomar som kan orsaka plötsliga anfall, plötslig förvirring eller medvetslöshet kan ge en ökad risk för drunkningsolyckor. 

– Exempel på sådana sjukdomar kan till exempel vara epilepsi, diabetes, hjärtsjukdomar och öronsjukdomar. Personer med sådana sjukdomar bör vara medvetna om drunkningsrisken och helst bada med sällskap.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen