Tyskland riktar blickarna mot Sverige – “Går inte på frivillig väg”

2024 04 20

Tyskland börjar nu att titta på “den svenska modellen”.

Fortsatt krig råder på den europeiska kontinenten och under de senaste åren har flera olika länder börjat satsa allt mer på försvarsförmågan.

Ett av de länderna är Tyskland, som nu överväger att återinföra värnplikten.

Därmed riktar landet blickarna mot Sverige, och föreställer sig “den svenska modellen” som en möjlig väg att gå.

Det rapporterar Svenska Yle.

“Går inte frivilligt”

Värnplikt i fredstid är ett hett omdebatterat ämne i landet och för att genomföra en sådan förändring tittar man på flera länder, däribland Sverige.

– Vi behöver fler soldater för försvaret och det går inte enbart på frivillig väg, utan vi måste också ställa oss frågan om en värn- eller tjänsteplikt, säger Tysklands försvarsminister Boris Pistorius.

Varit på besök

Pistorius har i mars besökt Sverige för att göra sig bekant med systemet och förbereda förslag på hur liknande upplägg kan införas i Tyskland.

Tysklands försvarsmakt, Bundeswehr, har stora problem med rekryteringen och därför diskuteras nya idéer.

– Bundeswehr åldras och krymper. Vi hade färre soldater i fjol än vad vi hade år 2022, har den tyska förbundsdagens ombudsperson för försvaret, Eva Högl, sagt.

Återupptogs och utökades

Under 2010-talet har flera förändringar skett i Sverige för att säkra försvarets förmåga.

– Efter att ha varit vilande sedan 2010 återupptogs en del av värnplikten 2014, då redan krigsplacerade kunde kallas till repetitionsutbildningar, framhåller Försvarsmakten.

– Från 2018 utökades värnplikten och nu mönstras årligen ett stort antal 18-åriga män och kvinnor för grundutbildning.

Flera delar

Under värnplikten får svenska män och kvinnor utbilda sig i grundläggande militära övningar och lära sig hur det fungerar.

– Utbildningens längd är mellan 6 och 15 månader. Den första delen utgörs av så kallad grundläggande militär utbildning (GMU) och pågår i tre månader. Den följs av en befattningsutbildning på upp till 12 månader.

– Utöver grundutbildning omfattar värnplikten även repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring.

Foto: N. Braun

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen