Kräver 30 000 gränsvakter

2024 04 16

I dagarna röstade Europaparlamentet för den reviderade migration- och asylpakt som kommer att gälla för samtliga EU-länder framöver.

Överenskommelsen innebär bland annat:

- Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden

- Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt

- EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd

- Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

30 000 gränsvakter 

Den nya migrationspakten är dock inte tillräckligt omfattande, enligt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och partiets toppkandidat i EU-valet Alice Teodorescu Måwe.

KD-politikerna vill se en ny migrationspolitik i hela EU, som ska begränsa möjligheten att söka asyl i Europa.

– Därför föreslår vi att dagens asylsystem revideras, till förmån för ett utvecklat kvotsystem. Det är ett system som förhåller sig till det faktum att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten behöver avgöra migrationens storlek, framhåller Busch och Teodorescu Måwe i SvD.

Kristdemokraterna föreslår följande förändringar:

- 10 000 gränsvakter ska tredubblas till 30 000

- Mottagningscenter  inom och utanför EU:s gränser

- Asylprövningen ska i högre grad ske där människor befinner sig

"Minskar risken" 

KD-politikerna vill även att EU-länder varje år ska meddela hur stor mottagningskapacitet de har och att flyktingarna delas in i tre grupper:

- förväntad snabb integration,

- familjeåterförening,

- och särskild hänsyn till sociala förhållanden.

Personer som får sina asylskäl beviljade föreslås sedan fördelas till lämpligt EU-land.

– Denna process innebär att möjligheten att söka asyl direkt vid en landsgräns som huvudregel kommer att begränsas, med undantag för akuta situationer som vid krigsutbrottet i Ukraina, skriver Ebba Busch och Alice Teodorescu Måwe.

I ett inlägg på X kallar Ebba Busch den föreslagna migrationspolitiken för en ”Migrationspakt 2”.

– Ett förutsägbart kvotflykting system som innebär att man söker asyl redan innan man kommer till Europa. Detta minskar risken för livsfarliga resor på Medelhavet och skapar en hållbar och ordnad migrationspolitik för framtiden, framhåller KD-ledaren.

Kan betala för att slippa ta emot asylsökande

Enligt villkoren i EU:s nya migrationspakt förbinder sig samtliga medlemsländer att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien.  EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp Ev

Text: Redaktionen


08 april 26

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen


1 sep 26

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen