Kräver 30 000 gränsvakter

2024 04 16

I dagarna röstade Europaparlamentet för den reviderade migration- och asylpakt som kommer att gälla för samtliga EU-länder framöver.

Överenskommelsen innebär bland annat:

- Snabbare granskning av asylansökningar, bland annat vid EU:s gränser, och fler faktiska återvändanden

- Bättre identifiering vid ankomst samt obligatorisk säkerhets-, utsatthets-, och hälsokontroll för personer som reser in i EU på irreguljärt sätt

- EU-länderna får välja mellan att ta ansvar för asylsökanden, ge ekonomiskt bidrag eller tillhandahålla operativt stöd

- Bättre respons i krissituationer och ett nytt frivilligt system för vidarebosättning av flyktingar från tredjeländer

30 000 gränsvakter 

Den nya migrationspakten är dock inte tillräckligt omfattande, enligt Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch och partiets toppkandidat i EU-valet Alice Teodorescu Måwe.

KD-politikerna vill se en ny migrationspolitik i hela EU, som ska begränsa möjligheten att söka asyl i Europa.

– Därför föreslår vi att dagens asylsystem revideras, till förmån för ett utvecklat kvotsystem. Det är ett system som förhåller sig till det faktum att migrationen är reglerad och att integrationskapaciteten behöver avgöra migrationens storlek, framhåller Busch och Teodorescu Måwe i SvD.

Kristdemokraterna föreslår följande förändringar:

- 10 000 gränsvakter ska tredubblas till 30 000

- Mottagningscenter  inom och utanför EU:s gränser

- Asylprövningen ska i högre grad ske där människor befinner sig

"Minskar risken" 

KD-politikerna vill även att EU-länder varje år ska meddela hur stor mottagningskapacitet de har och att flyktingarna delas in i tre grupper:

- förväntad snabb integration,

- familjeåterförening,

- och särskild hänsyn till sociala förhållanden.

Personer som får sina asylskäl beviljade föreslås sedan fördelas till lämpligt EU-land.

– Denna process innebär att möjligheten att söka asyl direkt vid en landsgräns som huvudregel kommer att begränsas, med undantag för akuta situationer som vid krigsutbrottet i Ukraina, skriver Ebba Busch och Alice Teodorescu Måwe.

I ett inlägg på X kallar Ebba Busch den föreslagna migrationspolitiken för en ”Migrationspakt 2”.

– Ett förutsägbart kvotflykting system som innebär att man söker asyl redan innan man kommer till Europa. Detta minskar risken för livsfarliga resor på Medelhavet och skapar en hållbar och ordnad migrationspolitik för framtiden, framhåller KD-ledaren.

Kan betala för att slippa ta emot asylsökande

Enligt villkoren i EU:s nya migrationspakt förbinder sig samtliga medlemsländer att ta emot migranter vid händelse av stora flyktingströmmar. Detta för att avlasta bördan hos stora mottagarländer, till exempel Italien, Grekland och Spanien.  EU kommer även att inrättas en så kallad ”solidaritetspool” som i korthet innebär direktiv för hur flyktingar med asylskäl ska fördelas.

Det finns dock en möjlighet att undkomma kraven. EU-länder kan betala för att slippa ta emot asylsökande från andra EU-stater. Det kommer kosta minst 20 000 euro per asylsökande.

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp Ev

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen